Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Socialproblem under debatt. Av Otto Järte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALPROBLEM UNDER DEBATT 325
nåden, och det är ungdomsarbetslösheten. Denna
bekymmersamma fråga blev för ett år sedan på ett intressant sätt belyst
genom ett föredrag i Nationalekonomiska föreningen, varvid
framkom, att orsaken till denna speciella arbetslöshet väsentligen låg i
demografiska faktorer samt i fackföreningarnas nuvarande
mono-polistiska politik. Men ungdomsarbetslösheten kan icke avhjälpas
genom försäkring eller annat slag av understöd; det går icke an
att låta ungdomen starta i livet som det allmännas
understöds-tagare. Den enda förhoppning man har är, att arbetstillfällena
för ungdomen skola ökas i och med näringslivets uppsving, och i
vår skönjas även härvidlag bestämda symtom på en ljusning.
En mera ingående kunskap om samtliga dessa nu i korthet
berörda spörsmål har man, som sagt, att förvänta från
arbetslöshetskommittén nr. 2, vars utredningar väl torde böra avbidas,
innan man på det ena eller andra sättet från myndigheternas sida
tager ståndpunkt till de förslag, som nu föreligga ifråga om
arbetslöshetsförsäkringen.
Till sist några ord om de synpunkter, som kanslirådet von Koch
framfört i sitt särskilda uttalande om önskvärdheten av en
koncentration av den samhälleliga, enkannerligen den kommunala
hjälpverksamheten. En sådan koncentration är i många
hänseenden högst nödig och nyttig. Angelägenheten därav ur
organisatorisk synpunkt berördes för fem år sedan vid en skandinavisk
kommunal konferens i Stockholm i samband med stadshusets
invigning av borgarrådet Wicktor Karlsson, som påvisade den
förvirring, det mångsyssleri och den planlöshet, som utmärkte den
socialpolitiska administrationen i huvudstaden och andra svenska
städer, och som därför framförde tanken på en centralisation i
administrativt hänseende inom den kommunala
hjälpverksamheten. Sedan dess ha förhållandena sannerligen icke förbättrats.
Med hjälpverksamhetens ytterligare utsvällning och nya
uppgifters tillkomst har situationen snarare försämrats. Genom den,
lindrigast sagt, frikostiga fattigvårdspolitik, som numera bedrives
i våra socialiststyrda städer, har också frågan blivit aktuell på ett
annat sätt. Denna politik, som ibland leder till att det kan bli
förmånligare för en person att ty till det allmännas hjälp än att söka sig
utkomst på den öppna arbetsmarknaden, är ett nytt och mycket
allvarligt fenomen i vårt offentliga liv. Den uppenbarar sig icke
oväntat; de historiska erfarenheterna ända från antikens dagar
visa, att en bestämd viss förskjutning av de politiska maktförhål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
