Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Socialproblem under debatt. Av Otto Järte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316 OTTO JÄRTE
vidlyftiga och dyrbara apparat, som nu blivit utställd till allmän
beskådan. När man vet, hur besvärliga våra olika grenar av
socialförsäkringen redan nu té sig i praktiken, hurusom vi ha ett
system, där folkets stora massa, objektet för socialförsäkringen,
är uppdelad för olika försäkringsgrenar och behandlas var för
sig, och vilken otillfredsställande gränsreglering mellan de olika
verksamheterna, som nu är rådande, vilket för varje år ger
anledning till förnyade finansiella och administrativa bekymmer
för statsmakterna, då inses lätt, att det kan icke vara med
någon särskild hänförelse, som man hälsar utsikten att få en
ny sådan social försäkringsgren, som skulle ha hand om samma
klientel som de redan existerande grenarna, men som ändå skulle
utrustas med sitt eget separata förvaltningsorgan. Detta måste
under alla förhållanden göra oredan och förvaltningsutgifterna
ändå större, och blott av denna orsak borde det icke finnas
några större utsikter att få denna försäkring genomförd. Man
bör dock icke spå något, ty i sista hand är ju detta, som var
och en vet, ingalunda något förnufts- och lämplighetsproblem,
utan rätt och slätt en politisk maktfråga.
Den obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen anammades ju från
början tämligen kritiklöst i England. Man kan möjligen förstå,
att detta system prövades i detta land på grund av de
särskilda förhållanden, som där existera. Arbetarna sitta fastlåsta i
sina yrken och ha i detta tätt bebyggda, överurbaniserade land
icke alls samma möjlighet att röra sig fritt och byta yrke, som
de ha här i Sverige, tack vare våra många bondebruk, våra väldiga
skogar och vår stora landsbygd. Likväl kan England sägas ha
motsvarande möjligheter i sitt stora imperium. Canada försöker på
allt sätt att få tag i skogs- och lantarbetare, men därav finns det
icke något överflöd i moderlandet. Australien skulle, trots sin
restriktiva immigrationspolitik gentemot vit arbetskraft, i varje
fall icke neka engelska arbetare att komma in i landet. De
engelska arbetare, som gå arbetslösa, vilja emellertid icke resa. De
ha ju sina arbetslöshetsunderstöd, sina »doles», som det heter.
De arbetslösa, som man ibland lyckas skicka ut, äro av sådan
kvalitet, att farmarna i Canada betacka sig för närmare
bekantskap. Så illa är det icke ställt i Sverige. Det svenska närings
livet är i hög grad byggt på arbetskraftens rörlighet. Det är känt,
hur man t. ex. i Skåne arbetar i tegelbruken en tid av året och i
lantbruket en annan tid för att sedan vegetera i sina stugor under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
