Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 20 maj 1928 - Ett hundraårsminne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308 DAGENS FRÅGOR
den Darwinskt orienterade naturvetenskapen behöll sitt herravälde inom
forskarvärlden stod också Taines system i allt väsentligt orubbat. För nuti-
den har det emellertid allt mer och mer övergått till att fattas väl som
ett storslaget monument över en sällsynt enhetlig och konsekvent for-
skargärning men icke längre som en hållbar allmänmetodisk teori,
knappast ens som en användbar arbetshypotes. Vad som framför allt
bringat dess principer på fall är den moderna forskningens från grun-
den förändrade inställning till frågan om det historiska förloppets väsen
och innebörd. Allt mer och mer har det blivit oss klart att 1800-talets
försök att giva historieforskningen ökad fasthet och därmed också högre
sanningsvärde genom att närma den till naturvetenskapen och bearbeta
den efter dess princip och metoder beror på en fullkomlig missuppfatt-
ning av det historiska skeendets innersta karaktär. Den riktning inom
den nyare filosofien, som framför allt är knuten till Heinrich Rickerts
och Wilhelm Diltheys namn, har visat oss, att de naturvetenskapligt
bestämda begreppen faktiskt äro alldeles oanvändbara vid analysen av
det historiska livet. Den kausalitetsprincip, som i full utsträckning gäl-
ler för tingen i rummet, har icke giltighet för den historiska processen.
Varje åskådning, som söker att inom ramen av en strikt betingad orsaks-
serie pressa in livet sådant det utvecklat och alltjämt utvecklar sig i
mänsklighetens historia, måste med nödvändighet sluta i ett misskän-
nande av själva grundvärdet i den omedelbara, andliga historiska verk-
ligheten. Livet är icke endast en obruten och ändlös kedja av i varandra
ingripande, ömsesidigt givna kausala moment; dess egentliga väsen är
värde, skapande och frihet. Geijer, vilken med sin underbart intui-
tiva genialitet tidigare än de flesta fattat och — om än icke i syste-
matisk form — genomfört dessa synpunkter, kan därför med rätta upp-
ställa den satsen att historiens djupaste verklighet över huvud taget
grundar sig på religionen. »Historien», säger han, »är till sin innersta
princip religiös, och blott för den religiöse finnes en historia». Det var
detta som var Taine fördolt, och just häri låg anledningen till att hans
till planen så monumentala historiska konstruktion till slut blev så torr
och mekanisk som den, trots allt skarpsinne och all iakttagelseförmåga
hos dess upphovsman, dock faktiskt blev. För Geijer låg det en levande
verklighet i de ord som jordanden säger till Faust: So schaff ich am
sausenden Webstuhl der Zeit und wirke der Gottheit lebendiges Kleid.
Taine begränsade fullt medvetet sitt perspektiv och vägrade att höja
blicken utöver den horisont som begränsade den omedelbara erfaren-
beten. Därför kom han heller aldrig att rätt fatta de eviga och skapande
krafternas rytmiska spel i världshistorien. Fullt förstå honom kan man
också blott, om man på honom tillämpar hans egna metodiska grund-
satser och bedömer honom som en son av den framträngande naturveten-
skapens och den segervissa positivistiska filosofiens tidevarv. Det må
medgivas att hans forskarverksamhet ur denna synpunkt får allenast be-
gränsad och tidsbetonad betydelse. Genom sin djupa inre ärlighet, sin
ädla personlighet och sin förebildliga forskarenergi höjer han sig dock
vida över de flesta av sin samtida, och trots sin ensidighet står han allt-
jämt som en monumentalgestalt icke blott i den franska utan också i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
