Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 20 maj 1928 - Ett stycke norrländsk kulturhistoria - Ett hundraårsminne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306 DAGENS FRÅGOR
fick. Hur stor vikt en äldre tids hushållning än lagt vid »ätande och
nötande varor», måste renskötsel och fångst träda i bakgrunden, då ett
högre utvecklat näringsliv öppnade andra möjligheter.
Det var en dylik möjlighet man trodde sig ha funnit, då ryktena
började sprida sig om silverberget vid Nasafjäll, de rättrognas »Västindien».
Lyckan gjorde, att det låg öster om vattendelaren — helt visst av
naturen och ej, som en norsk sägen vill veta, därför att svenskarna passat
på att avleda vattnet åt sitt håll — och man finner därför också, att
den svenska regeringen* växlat ståndpunkt. Inför de vinster, som här
syntes erbjuda sig, tvekade den ej att söka vända den danska
ståndpunkten sig till godo. Tresks uppgift blev att klarlägga, hur fjällryggen
gick, och han kartlade därför vattendelaren. Nasafjäll var emellertid
ett bedrägligt hopp och Tresks gränsbestämningar lades åsido. Fastän den
svenska expansionen hejdades 1613, dröjde det till 1751, innan en
definitiv gräns skar igenom de vidder, där lapparna och deras renar
strövade.
Den 21 april innevarande år har ett sekel förflutit sedan
Hippolyte Taines födelse. Om också för ögonblicket genom
omständigheternas makt kanske något skjuten i bakgrunden frar
Taine dock varit av så djup och genomgripande betydelse att man
med full rätt kan räkna honom till de främsta representanterna för
1800-talets vetenskap, och visst är att ingen som på allvar vill söka
förstå det senast gångna seklets tankevärld kan gå honom förbi. Också rent
personligt är han dessutom väl värd att studeras, ty knappast har ens
Frankrikes dock så rika lärdomshistoria att uppvisa en forskarprofil
noblare och renare än hans.
Taine var i hela sitt väsen, sitt liv och sin personlighet, den typiske
vetenskapsmannen. Till sin läggning ytterst anspråkslös och
tillbakadragen ville han aldrig synas utåt annat än i sina verk, och det är fullt
ut i hans egen anda som hans efterlämnade maka i den för kännedomen
om hans utveckling så betydelsefulla upplagan av hans korrespondens
systematiskt strukit allt som har avseende på hans familjeliv, hans
känslor och hans privata förhållanden. Hans enda behärskande lidelse var
sanningen, den objektiva, oemotsägliga, på oomkullrunkliga fakta
grundade vetenskapliga sanningen. I främsta rummet riktade han sig på de
allmängiltiga lagarna och de stora företeelserna. För människan som
individualitet hade han däremot endast relativt ringa intresse. Vad som
fängslade honom och utgjorde det konsekvent fullföljda målet för hans
forskning var att på ett bindande sätt uppvisa det djupa sammanhanget
mellan individen och den miljö, från vilken han utgått. Abstraktionen
är hans metodiska grundprincip, och utgångspunkten för hela hans
forskning är Spinoza, den store judiske tänkaren, som konstruerade
filosofien »more geometrico». Liksom Spinoza är han också konsekvent
determinist i ordets strängaste bemärkelse. Historien, konsten,
tankelivet, allt uppfattar han som ett system av i varje detalj bestämda och
fixerade krafter, vilkas riktning man med absolut visshet skulle kunna
bestämma, allenast man kände de ursprungligen verksamma faktorernas
Ett
hundraårsminne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
