Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Litteratur - Fynden i Dendrá. Av Axel Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290 LITTERATUR
Atreus’ skattkammare erhöllo praktfasader med skulptur och
flankerande pilastrar på ömse sidor ingången? Ha också deras väldiga gångar
fyllts igen och praktfasaderna begravts mellan varje likbegängelse?
Professor Persson antager tydligen, att så sannolikast varit fallet. Men
häri kan han knappast. ha rätt. Dels förefaller det i och för sig föga
troligt med hänsyn till de dyrbara fasaderna, dels tyckes professor
Persson vid sitt resonemang alldeles ha förbisett ett viktigt moment: dessa
senare gravar (lejongraven, Atreus- och Klytaimnestragravarna i Mykene)
igenmurades ej utan hade höga dubbeldörrar, verkliga dom-dörrar i
sina praktingångar. Att de väldiga jordmassor, som skulle ha behövts
för att fylla gången, vräkts mot dessa är helt enkelt uteslutet.
I stället synes mig klart, att vi här stå inför en högst intressant
utveckling. Den utbildning av gravtypen, som Wace observerat, är ej blott
yttre, formell. Den sammanhänger med själva gravkultens berikande,
utan tvivel under inflytande av utländska, främst egyptiska förebilder
och i samband med stegrad furstemakt på stora och ledande orter.
Kupolgraven — sådan Dendrågraven visat oss den — med dess relativt
grovt arbetade interiör, * dess igenmurade dörr och jordfyllda gång
förändras till en sorts gravtempel med dyrbart murverk i gången,
prakt-fasad och dörrar samt även praktfullt uppmurat kupolrum. Det
kupol-formiga gravrummets storartade kväder’mursväggar prydas — som fallet
varit i Atreus’ skattkammare — med bronsrosetter e. d., naturligtvis
därför att rummet ej längre var tänkt endast som en sluten nedmyllad
gravkammare utan som ett tillgängligt gravkapell av kolossala mått.
Att Atreus’ skattkammare varit en dylik, blott med stora dörrar sluten
gravhelgedom synes mig alldeles ofrånkomligt. Men ett egendomligt
faktum är det onekligen, att denna storslagna gravkult och den därmed
förbundna monumentala utformningen av gravrummet, sådan vi känna
den från Mykene, ej vunnit insteg i smärre grannorter som Dendrå.
Trots den rikedom, som schakten dolde, byggdes kupolrummet där
på enkelt sätt. Dörren murades igen och gången fylldes med jord på
fädernas vis — dekorerades ej och lämnades fri som i storkungarnas
gravar i det närbelägna Mykene en femtio år tidigare.
Men likväl är det alldeles tydligt, att en ort som Dendrå varit inryckt
i den rika kulturella utveckling med livliga förbindelser med Kreta, som
för Mykenes vidkommande är betygad från 1500-talet (genom
schaktgravarna). Att betrakta skatterna i Dendrågraven som några mera
tillfälligt förirrade klenoder, vilkas existens i Dendrågraven kräver någon
alldeles särskild förklaring, förefaller mig varken möjligt eller
nödvändigt. Professor Persson synes mig ha rätt i att den ovan omlalade stora
guldskålen med bläckfiskarna förfärdigats omkr. 1500 på Kreta, och
att den alltså var en omkr. 150 år gammal klenod, då den lades ned i
Dendråkungens grav. Men när han antager att den varit ett vapenbyte
från Kretapalatsens plundring omkr. 1400 synes han mig komma med
för specialiserade hypoteser. Det är fullkomligt möjligt, men de
allmänna förbindelserna med Kreta voro så livliga, att en mängd andra
möjligheter, både fredliga och krigiska, självfallet kunna tänkas.
Vare sig vunnen i krig eller förd på fredligare handelsfärd över det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
