Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Till tioårsminnet av Tammerfors’ erövring. Av Axel Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260 AXEL BOETHIUS
i förstadskvarter, brädgårdar och bangårdens vagnpark.
Douglas ger klart det stora sammanhanget och häravdelningarnas
samverkan; med övertygande realism skildrar han, hur
tillfälligheterna utnyttjades, framhäver klarheten i stridsmålen utan att
för ledningen kräva ett fältmanövermässigt förutseende och ett
planmässigt detaljförlopp enligt dess avsikter. Hela denna
skildring av stridsdagarna i Tammerfors den 3—6 återger
koncentrerat stridens verklighet.
I detta sammanhang synes mig Douglas också slutgiltigt
utreda förloppet vid Svenska brigadens uppmarsch på morgonen
den 3 april. Det är en detalj i krigets stora förvirrade spel med
motsvarigheter var stridsdag, men av särskild betydelse för oss,
därför att så många av de våra stupade, och därför att mod
och uthållighet där sattes på så hårda prov. Genom ett
missförstånd av given order ryckte Svenska brigadens huvuddel upp
i en lucka i försvarslinjen, som syntes ha uppstått vid
Tammerfors’ kyrkogård, då upplösta stormtrupper utan ordning drogos
tillbaka över densamma. I denna lucka fastlåstes svenskarna
av välriktad fientlig eld med svåra förluster, men ingen tänkte
på reträtt, då man trodde sig fylla just den uppgift, man fått.
Var det lönlöst? Själv kan jag ej komma ifrån den
uppfattningen, att denna framryckning i luckan, där de upplösta
stormtrupperna drogos tillbaka, dock i verkligheten hade en direkt
betydelse trots dess oöverlagda form. Frontlinjen bemannades
igen framför den helt nära bakom densamma befintliga staben
Ausfeld. Så mycket vanns, även om det visade sig fullkomligt
ogörligt att gå till storms mot husen, varifrån den fientliga elden
utgick. Och när ej långt senare de vitas artilleri bröt
motståndet i dessa hus, berodde det väl ytterst på den av Douglas, sid.
469, omnämnda rapporten från brigaden, som ledde till lägets
klarläggande?
Av naturliga skäl har jag i denna anmälan framhävt vissa oss
särskilt näraliggande moment. Dessa spridda anteckningar må
dock främst tjäna som en allmän hänvisning till greve Douglas’
breda skildring av det för Nordens historia betydelsefulla
stridsförloppet vid Tammerfors.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
