Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 20 mars 1928 - Den tyska kolonifrågan - Politisk mellanakt i den Fjärran Östern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242 DAGENS FRÅGOR
högst otillfredsställande och humbugsmässiga utfrågningen påstås ha
utvisat. Tvärtom intygas deras känslor av samhörighet med Tyskland
genom varjehanda ord och handlingar, inte minst den positiva hjälp
den inhemska befolkningen i Tyska Östafrika under kriget lämnade
och som möjliggjorde den långvariga och hjältemodiga försvarskamp
som fördes. Dr Schnee hyser intet tvivel om att en opartiskt an-
ordnad folkomröstning i de nuvarande mandatområdena skulle ge ett
bestämt utslag för återgång till Tyskland.
Den slutsats dr Schnee drager av sin undersökning kan från hans
synpunkt icke bli annat än krav på en sådan återgång. Han fordrar
det icke blott såsom ett livsvillkor för Tyskland med hänsyn till dess
växande befolkning utan i mänsklighetens namn, emedan denna icke
har råd att avvara det tillskott av för tropisk tjänst utbildade läkare,
missionärer och lärare, som Tyskland har till sitt förfogande. Det
måste sägas, att dr Schnee åstadkommit ett kraftigt hål i den dygde-
mantel, som Versaillesfredens upphovsmän ifört sig. Liksom en viss
fransk abbé på 1700-talet lär Versaillesfreden få svårt att svepa sig i
sin dygd utan överhängande fara att frysa ihjäl. Har man inte varit
på det klara med saken förut, så måste man genom Schnees bok
bibringas den övertygelsen, att det vederfors Tyskland grov orätt, då
det berövades sina kolonier. Men — Brutus säger, att han härsklysten
var, och Marcus Brutus är en ärans man!
Politisk mellanakt i Vintern 1926—27 utgjorde för den Fjärran Östern
den Fjärran Östern. ett krisår av första ordningen. Japan genom-
gick en svår ekonomisk kris — den tredje efter fredsslutet — vilken
denna gång tog sig formen av en serie bankkrascher. Visserligen
lyckades man även nu ehuru med stora svårigheter begränsa krisens
sviter, men en stark belastning av landets både ekonomiska och politiska
aktivitet har likväl icke kunnat undvikas. Tronskiftet i december 1926
gav dock anledning till imponerande demonstrationer av nationell enig-
het och tillförsikt. I Kina medförde fjolåret en omvälvning i landets
både yttre och inre läge av sådan genomgripande betydelse att dess
konsekvenser ännu ej på länge kunna klart bedömas. Inåt blev emeller-
tid resultatet tillsvidare en faktisk uppdelning i ett nordligt och ett
: sydligt välde. Utåt beteckna åren 1926—27 det definitiva övergivandet
av den redan förut starkt rubbade västerländska protektoratpolitiken
gent emot Kina.
I jämförelse med dessa dramatiska och för världen i dess helhet
så ytterst betydelsefulla händelser synes innevarande år snarast kunna
betecknas som en mellanakt. Händelsernas hjul rullar saktare, men
ingen väntar en period av definitiv avspänning. Nästa akt i den
stora östasiatiska krisen torde icke allt för länge låta vänta på sig.
I Japan har man under dessa svåra förhållanden helt nyligen gjort
sin första mera direkta erfarenhet av »den fulla demokratien>, i det
att landet den 20 februari i år första gången förrättade parlamentsval
efter den nya allmänna (manliga) rösträtten. Genom denna den fjärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
