Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 20 mars 1928 - Faran från luften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR
Stockholm den. 20 mars 1928.
När nu omsider den storm håller på att bedarra, som
rivits upp med anledning av major K. A. Bratts i vårt
förra häfte publicerade artikel om »Det europeiska krigets nya
skepnad», kan det vara lämpligt att just i dessa spalter söka klargöra,
vilka mera påtagliga följder denna senaste livliga diskussion i
försvarsfrågan haft för försvarets vidkommande.
Såsom en första vinst av den mångomtalade artikeln må då
framhållas, att diskussionen i vår försvarsfråga åter kommit i gång efter
att en längre tid ha varit förstummad. Knappast något pressalster
av betydenhet har kunnat undgå att taga ställning till det viktiga
problem, som nu med ens trätt i förgrunden, nämligen vårt eget lands
möjligheter till försvar mot anfall från luften. T. o. m. långt ute på
vänsterkanten har man börjat uttrycka en stilla undran om våra
försvarsanstalter av år 1925 verkligen kunna anses innesluta det mått
av trygghet de för reformen ansvariga ledarne med en mun
försäkrade. Hr Lindbergs ännu icke besvarade interpellation i A. K.
till försvarsministern är ett bevis så gott som något för att ögonen
öppnats i detta avseende även på det socialdemokratiska partiets mest
radikala anhängare. I interpellationer första del vill hr L, veta,
huruvida det kan förväntas, att en utredning skyndsamt igångsattes för
omprövning av de nuvarande militära försvarsanstalternas
ändamålsenlighet i belysning av flygteknikens och de kemiska
förstörelsemedlens utveckling. Här möter oss för första gången från det hållet ordet
ändamålsenlig. När man drager sig till minnes, hurusom under
striderna närmast fore 1925 års beslut varje försök att bringa
diskussionen i försvarsfrågan över på saklig grund möttes med ohöljt hån
och förakt av försvarets öppna eller förtäckta vedersakare, så kan
man ej annat än med glädje notera, att tiden tycks sätta märken litet
varstans. Denna tillfredställelse bör icke i avsevärd mån grumlas av
interpellationer andra del, där hr L., sin plikt som »fredsvän»
lik-mätigt, rekommenderar den totala avväpningen såsom ett
parallellalternativ att prövas jämsides med det militärorganisatoriska problemet.
Regeringen själv har emellertid sent omsider tagit till initiativet i
vår luftförsvarsfråga. I konselj den 2 mars — således endast några
dagar fore vårt senaste häftes publicering — beslöts nämligen att
tillkalla högst fem utredningsmän för att inom försvarsdepartementet
biträda med utredning rörande ordnandet av landets luftförsvar med
särskilt avseende fäst vid frågan om skyldighet för kommuner, civila
myndigheter m. fl. att härvid medverka. Även om den sålunda
tillsatta sakkunnigkommittén icke kan sägas vara en direkt följd av den
Faran
från luften.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
