Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Lärorika rådsförhandlingar i Genève. Av Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÄRORIKA RÅDSFÖRHANDLINGAR
I GENEVE
AV FIL. DR VERNER SÖDERBERG
Den segslitna ungersk-rumänska tvistefrågan om optanterna
i Transylvanien, vilken redan 1923 var uppe till
behandling i Nationernas förbunds råd, har i nya former sedan mars
1927 stått på rådssessionernas föredragningslistor och kvarstår
alltjämt lika olöst. Mer än själva sakfrågan om de ungerska
optantkravens rättmätighet och dessas eventuella underminerande
återverkan på den rumänska agrarreformen torde i själva
verket rådets sätt att behandla denna tvist intressera. Därvid
öppnas nämligen så vidsträckta perspektiv som de, vilka gälla
skiljedomsförfarandets framtidsutsikter och frågan om vad som bör
vara huvudsyftemålet med rådets verksamhet — rättens
förverkligande eller rent opportunistisk utjämning i den europeiska
fredens intresse. Under de långvariga rådsförhandlingarna i
ärendet ha på dessa områden förekommit principuttalanden av vikt,
och några prov på dem skola lämnas härnedan, samtidigt med
att själva huvudfakta i den reella tvistefrågan till
principdebatternas belysning helt summariskt resumeras.
I fredsfördraget 1919 i Trianon mellan de allierade
segermakterna och Ungern stadgades, i samband med avträdandet av
Siebenburgen (Transylvanien) till Rumänien, att därvarande ungerska
egendomsägare, som önskade behålla sitt ungerska
medborgarskap (d. v. s. opterade för Ungern) ej därigenom skulle utsättas
för någon ekonomisk förlust i form av »beslagtagande och
likvidering» (saisie et liquidation) av deras egendomar i den nya
rumänska landsdelen Transylvanien. Ansågo de sig kränkta i
dessa traktatsenliga rättigheter, så gav fördragets artikel 239
dem rätt att framlägga sin sak inför den blandade
skiljedomstol, bestående av en ungersk, en rumänsk och en neutral
domare, som enligt närmare bestämmelser i fördraget ägde att
upptaga och avdöma ekonomiska tvistefrågor i samband med
fordom ungerskt områdes övergång till att bli rumänskt. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
