Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Det europeiska krigets nya skepnad. Av K. A. Bratt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET EUROPEISKA KRIGETS NYA SKEPNAD 107
trycker sin mening på denna punkt så: »Luftslaget uppstår endast,
när båda parterna önska det», och tysken Ritter säger:
»Luftslaget kommer att bliva beroende av en tillfällighet». Det är i
sak ungefär detsamma som här uttalats, ty allt tal om
luftgränsens försvarande med andra medel än angreppet i luften har
intet med verkligheten att skaffa.
Beträffande den andra satsen, om de operativa
luftstridskrafternas huvudsakliga användning, råda delade meningar. En
riktning håller sålunda alltjämt före, att huvuddelen av dessa
krafter bör samverka med hären samt förnämligast genom slag
mot fiendens förbindelser söka krossa eller försvåra den tillförsel,
av vilken varje sådan organism beror, en uppfattning, som bl. a.
uttryckts av chefen för Englands krigsakademi, general Ironside.
Men i stort sett gravitera åskådningarna oförtydbart mot det
andra huvudförfaringssättet: att kasta allt vad bombfartyg och
stödjeeskadrar heter i första hand mot den fientliga hemorten.
Hauptmann Ritter, författare till Der Luftkrieg, sammanfattar
sin mening på denna punkt så: »Här skall endast tillsvidare
fastställas, att tendensen att förlägga tyngdpunkten i luftkriget
till den fientliga hemorten utan tvivel är riktig i motsats till
general Ironsides mera begränsade uppfattning». Märkligt är
emellertid, att både Ironside och Ritter och ett flertal andra
författare helt och hållet förbisett något av det allra viktigaste,
nämligen möjligheten att överhuvud taget skydda det järnvägsnät,
av vilket härarna i deras nuvarande europeiska gestalt äro helt
beroende för sin samling och i hög grad för sitt underhåll.
Bedömandet av denna fråga går tydligen logiskt före frågan
om de operativa möjligheterna. Till och med de författare, som
i likhet med Ironside och Ritter räkna med att flygvapnet under
operationerna skall förmå illa tilltyga den fientliga härens
förbindelser, hava icke på allvar tagit upp till prövning, om
förstörelsen icke kan beräknas inträffa vid en tidpunkt, då hären
icke alls är samlad eller befinner sig under samling, samt vilken
verkan detta skulle få på det helas uppläggning. Fransmannen
Culman, som påpekar, »hurusom i framtidens krig luftflottan
kan göra värdefulla tjänster genom natt och dag ansatta
massanfall mot förbindelserna bakom fiendens front», har icke heller
uppmärksammat det än viktigare, om järnvägsnätet, utsatt för
dessa anfall, överhuvud taget kan fullgöra de prestanda, som äro
A och O för masshären. Den verkliga masshären, det senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
