Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteratur - En vetenskapsmans självbiografi. Av Arthur Montgomery
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framhåller, i hur hög grad moralen varit beroende av magiska och
religiösa föreställningar. Han beslöt därför att skaffa sig
förstahandsinsikter i ett utomeuropeiskt lands folklore, och valet föll härvid av
olika anledningar på Marokko. Dessa marokkanska forskningar kommo
sedan att i flera avseenden bli av stor betydelse för prof. Westermarcks
vetenskapliga verksamhet och ej minst för det arbete som väl bör
betecknas som hans vetenskapliga huvudverk, den stora
undersökningen om moralens uppkomst och utveckling.
Ett framträdande drag i prof. Westermarcks vetenskapliga
individualitet har ju varit hans starka engelska orientering. Redan när
han under studentåren trädde i närmare kontakt med tysk filosofi,
väckte den ringa anklang hos honom. »Inte ens studiet av Kants
filosofi väckte hos mig någon djupare beundran. — — Däremot kände
jag mig mycket tilltalad av den engelska erfarenhetsfilosofien. I den
fann jag klarhet och verklighetssinne, och om dess hypoteser icke
alltid voro riktiga, föreföll det i varje fall, som om de kunde
korrigeras genom ett djupare inträngande i erfarenhetens fakta».
Sambandet med engelskt tankeliv framträder också tydligt i arbetet
om moralens uppkomst och utveckling. I företalet till detta arbete
har författaren starkt betonat sin tacksamhetsskuld till engelskt
tänkande. Spencer och Stuart Mill hörde ju till de filosofer, som under
prof. Westermarcks studietid vunnit en ganska talrik svenskspråkig
läsekrets, och de synas också ha varit de engelska tänkare, med vilka
han tidigast kom i beröring. Evolutionismen var väl den
idéströmning, som alldeles särskilt satte sin prägel på tidens tankeliv. Också
prof. Westermarck mottog starka intryck av den evolutionistiska
tidsströmningen. Detta inflytande förmedlades naturligtvis delvis av teorins
filosofiska företrädare såsom Spencer och andra, men de starkaste
intrycken synas dock ha kommit från teorins representanter på det
biologiska området, framför allt Darwin.
Under sina fortsatta studier av engelsk filosofi kom prof.
Westermarck emellertid också att alltmer röna påverkan av tänkare från en
tidigare period, särskilt av Adam Smith. Adam Smiths Theory of
moral sentiments är ju med all rätt berömd för sin fina psykologiska
analys och står i detta avseende långt framför den egentliga
utilitarismen. I prof. Westermarcks bok om moralens uppkomst och
utveckling spårar man också i åtskilliga punkter sambandet med Adam
Smith. Detta gäller exempelvis analysen av »vedergällningskänslornas»
betydelse för det moraliska medvetandet.
Emellertid måste varje försök till en mera djupgående
moralpsykologisk analys räkna med stora svårigheter. »Mancher würde sich
wundern, wenn er sähe, woraus sein Gewissen, das ihm ganz
stattlich vorkommt, eigentlich zusammengesetzt ist: etwa aus 1/5
Menschenfurcht, 1/5 Deisidämonie, 1/5 Vorurteil, 1/5 Eitelkeit und 1/5
Gewohnheit». I detta något tillspetsade uttalande av Schopenhauer
framträder i varje fall en av de grundläggande svårigheterna, det
»moraliska medvetandets» komplicerade och sammansatta karaktär. En aldrig
så flyktig erfarenhet visar ju också, att den moraliska uppfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
