Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Modernt informationsväsen. Av Eskil Sundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
få, nödvändiggör noggranna garderingsåtgärder. Det är
otänkbart att överlämna dessa omsorger åt den fria företagsamheten
eller åt den mer eller mindre oreglerade slumpen,
I Sverige upptogs informationsfrågan — eller det komplex av
frågor, som inrymmes i begreppet utåtriktad information —
omedelbart efter kriget till behandling. Det låg i luften att något
borde göras. På grund av det jämförelsevis ringa intresse som
i Sverige i regel ägnats utrikesförvaltningens löpande verksamhet
fanns ingen upplyst opinion att härvid bygga på, och även i de
inre politiska kretsarna torde man länge ha varit oviss om
huruvida informationssträvandena representerade något av bestående
värde eller tillhörde krigsperiodens tillfälligt skimrande hugskott.
Det ligger för svensk kynne, med dess obenägenhet att räkna
med psykologiska faktorer, att underskatta betydelsen av
informationens uppsåt. Man ser detta klart belyst i de svårigheter,
som man på svenskt håll haft att kämpa mot när det under de
senaste åren gällt att etablera en rationell ekonomisk
upplysningsverksamhet utåt dag från dag av den typ som alla ledande
kommersiella länder i sitt eget intresse med iver odla. Chefen för
handelsavdelningen inom en av Englands största nyhetsbyråer
har meddelat mig, att man från svensk sida mött ständiga
överraskande mothugg ifråga om införskaffandet av nyhetsstoff, som
från andra länder lämnats med glad beredvillighet. Nu synes
man ha genombrutit muren av fördomar och misstänksamhet.
Engelsmännen genera sig aldrig för att likna sitt mäktiga rike
vid en affärsfirma, och med anlitande av samma bildspråk må
Sverige liknas vid en butik, som flyttat från ett bortskymt kvarter
till ett centralt stråk.
Om man emellertid inom världserfarna ekonomiska kretsar i
Sverige haft svårt att disciplinera sig själv till insikt om fördelarna
av en rationellt bedriven ekonomisk upplysningstjänst av den
solida art som upprätthålles mellan Tidningarnas Telegrambyrå
som svensk central i Stockholm och Reuter’s Agency som brittisk
förmedlare i London, hur mycket mer osäkra och trevande måste
icke uppfattningarna vara på sådant inhemskt håll där man står
strömningar ute i världen fjärmare? Hittills har riksdagen visat
en klarare förståelse för vikten av en planmässigt reglerad
utåtriktad information än man vanligen finner i vårt land. I en
riksdagsskrivelse av 1920 fastslås att »ej sällan en viss obenägenhet
gjort sig gällande att offra medel för de utgifter som våra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
