Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - De akademiska studiernas reformering. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE AKADEMISKA STUDIERNAS REFORMERING 29
sin höjd kunde man vara villig att medge lämpligheten av att
något visst parti av föreläsningarnas ämne bleve föremål för
särskild, muntlig behandling, om och innan det fixeras i duplicerad
maskinskrift
Svårast att förlika sig med äro kanske hithörande betalda kurser,
där föreläsaren mer eller mindre läser innantill och deltagarna
följa med i framför dem liggande exemplar; de falla under en
förkastelsedom som knappast enbart är pedagogisk. Det mest
stötande däri, åtminstone för en nationalekonom, är den dåliga
ekonomi som dessa föreläsningar innebära. Båda parterna skulle
vinna hundratals timmar på att föreläsningarna icke hölles och
icke bevistades. Det kan icke hjälpas att man här måste se
verkligheten i ansiktet och konstatera dessa kursers betydelse som
tillskott till vissa professorers nominella avlöning, men slutsatsen
är knappast det otillständiga i en sådan löneökning åt de
ifrågavarande akademiska lärarna utan blott att den ytterligt
oekonomiska form som löneökningen därigenom har fått måste
försvinna. Det borde tas i allvarligt övervägande, om icke närmast
juris professorerna, mot skyldigheten att meddela all
undervisning avgiftsfritt, kunde placeras på en högre lönenivå än flertalet
av sina kolleger i de andra fakulteterna, ty konkurrensen om
deras arbetskraft från andra håll är otvivelaktigt större än fallet
är med professorer i allmänhet, och det finns väl ingen förnuftig
människa om mäter människovärdet efter avlöningen. Man bleve
därigenom av med det kanske betänkligaste i hela det nuvarande
akademiska undervisningsväsendet.
Jag har nu i någon mån sett föreläsningarna ur de akademiska
lärarnas synpunkt. Ur studenternas synpunkt rymma de särskilda
faror genom den passivitet som framtvingas hos åhörarna. Många
av dessa slöa helt enkelt till, och många av de övriga vänja sig
vid kritiklöst anammande av läror och kunskaper. De få ej själva
bestämma takten, såsom det är möjligt vid läsning av en bok
pausera, fundera och kontrollera, utan få följa med på lärarens
väg över stock och sten. Till och med den skicklige föreläsaren
kan på detta sätt bli en fara genom att döva kritiken och låta
det hela förefalla mycket mer självklart och oemotsägligt än det
i verkligheten är.
Emellertid finnas många möjligheter att mjuka upp
föreläsningarna eller komplettera dem genom dubbelsidighet eller
växelspel mellan föreläsare och åhörare, antingen så att de senare
3. Svensk Tidskrift 1928.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
