Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - De akademiska studiernas reformering. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE AKADEMISKA STUDIERNAS REFORMERING 21
tetens självstyrelse; särskilt diskuterades omkring sekelskiftet ett
förslag av Elof Tegnér att skapa ett ämbetsverk för universiteten
under en generaldirektör som högste styresman. Men säkert
kunna vi litet var, både professorer och studenter, prisa oss
lyckliga att denna kalk gått ifrån oss, ty i stort sett måste
självstyrelsens fördelar anses överväga dess ölägenheter, och studenternas
självstyrelse, som också är mer genomförd i Sverige än på de
flesta ställen, betingas av högskolornas egen.
Men denna självstyrelse utgör ett i hög grad förpliktande arv:
liberté oblige. Det går ej att sticka sig undan sitt eget ansvar,
ty om några institutioner i världen ha möjlighet att själv forma
sina öden, så är det de svenska universiteten och flertalet av de
privata högskolorna. Att anslagen till dem ofta förefalla alltför
knappt tillmätta är en helt annan fråga; där är ensidig
beslutanderätt från deras sida otänkbar, eftersom det är av andra
tillhandahållna medel som de röra sig med. Men inom ramen för
de anslag som Sveriges högskolor mottaga från stat, kommuner
och enskilda finns det utrymme för stora insatser, och huruvida
dessa möjligheter skola bli verkligheter hänger i allt väsentligt
på deras lärare och studenter. Det gäller framför allt att ej låta
denna enastående rest av de självstyrande korporationernas
medeltida blomstring urarta på samma sätt som flertalet av dess
tidigare delar gjort. Skråväsendets anda får på inga villkor innästla
sig inom det akademiska livet; det får ej bli ett envist och
ut-vecklingsfientligt motstånd mot det nya, intet snålt bevakande av
vunna fördelar. Skall en självstyrande korporation, utrustad med
medel som den icke själv sammanbragt, kunna bevara sitt
existensberättigande, är det generositet som framför allt kräves.
Inom det egentliga vetenskapliga arbetet förefaller det icke som
regel nu vara någon stor risk för missbruk, åtminstone inom
flertalet fakulteter och discipliner. Det kan stå bättre eller sämre
till, och ingen kan vänta att ett lands — särskilt ett mindre lands
— representanter inom alla vetenskaper skola gå i spetsen för
utvecklingen. Men den internationella vetenskapliga kontrollen
är numera inom flertalet vetenskaper så pass stark, att faran för
försurnpning betydligt har minskats. På de områden där denna
kontroll av språkliga och andra skäl mer eller mindre saknas,
ökas faran utan tvivel, men det förefaller icke som om den i detta
nu på många punkter vore överhängande.
Annorlunda förhåller det sig emellertid med både förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
