Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Befolkningsutvecklingen och dess konsekvenser. Av J. Guinchard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN OCH DESS KONSEKVENSER 9
kunna utgå ifrån. Allra helst sedan man konstaterat, att
återväxten av den svenska skogen är väsentligt kraftigare än man
förut häft anledning förmoda. F. ö. synas i allmänhet de s. k.
biproduktsiindustrierna ha en utpräglad kraft att i samband med
teknikensi utveckling bättre utnyttja de befintliga
naturtillgångarna och ibland t. o. m. att förvandlas till huvudindustrier.
Man jämföre exempelvis den betydelsefulla stenkolstjäreindustrien
utomlands och vår sulfitlutindustri.
Parentetiskt må här understrykas, att denna sistnämnda
industri hos oss torde ha mycket stora utvecklingsmöjiligheter,
åtminstone om icke en förryckande — för att icke säga förryckt
— spritlagstiftning får fortsätta att handikapa densamma.
Härmed torde i detta sammanhang i huvudsak förstås de av
nykterhetsfanatismen framkallade tyngande restriktionerna med avseende
å produktion och försäljning av särskilt den som motorbränsle
ytterst värdefulla denatureradJe spriten. Sulfitlutindustrien kunde
bli uär stenkolst järeindustri, som i stor utsträckning försåg oss
med mångahanda ting: både dricks- och motorsprit, kolbriketter
(50 proc. av den ursprungliga vedmassan går bort i luten!),
tekniska preparat, läkemedel m. m.. En göd sådan utveckling
förutsätter emellertid, att spritutvinningen i första hand ordnas på
ett förnuftigt sätt. Att dessutom av träavfall kan fås en så
värdefull produkt som konstsilke förtjänar även ett påpekande. Vi ha
uppenbarligen goda möjligheter, blott de tillvaratagas.
Jag återknyter tråden. Våra inkomster komma säkerligen att
användas på ett annat sätt än förr. En relativt större del än förut
torde., såsom antytts, förbrukas till en fylligare eller mera
förfinad konsumtion. En relativt mindre del än förut går till
bildande av realkapital inom landet, och en relativt större del än
förut torde sålunda, särskilt om vi befinna oss i en
välståndsställning som kanske ännu ej nåtts av vissa andra länder, med
nödvändighet gå till placering i utlandet, där kapitalet då
uppenbarligen kan göras bättre räntebärande. Vi komma således
sannolikt att så småningom, såsom man schematiskt plägar uttrycka
det, börja exportera mera än vi importera. Differensen utgöres
av våra utländska placeringar, av vilka räntorna delvis torde
inflyta till oss i form av lyxvaror och dylikt, delvis återigen placeras
i utländska tillgodohavanden och härigenom ytterligare öka vår
nationalförmögenhet. Med andra ord, vi torde, i likhet med
Frankrike före kriget, som redan då nått fram till ett i reali-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
