Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Befolkningsutvecklingen och dess konsekvenser. Av J. Guinchard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEFOLKNINGSUTVECKLINGEN OCH DESS KONSEKVENSER 3
med avseende på exaktheten. De äro tydligen icke några
»profetior» i detta ords vanliga mening. De basera sig nämligen i
huvudsak på redan nu till storleken kända årskullar inom
befolkningen, och viss hänsyn är tagen även till ut- och
invandringen.
Med avseende på utvecklingen sedan maximum nåtts, särskilt
med avseende på folkmängden i dess helhet, måste man, om man
vill vara kritisk, anlägga en viss försiktighet. Vi ha tills vidare
utvandringsöverskott, c:a 6,000 å 7,000 per år. Men ett
begynnande invandringsöverskott för ett land, där befolkningen
stagnerar eller börjar minskas, är ju ingalunda osannolik (jfr
Frankrike). Och en återhämtning eller ett jämviktsläge i den nu starkt
sjunkande nativiteten är likaledes ingalunda utesluten, om, såsom
sannolikt är att förutse, en större nationalinkomst per huvud och
således en relativ välståndsökning inträder i samband med
folkmängdens stagnering eller begynnande nedgång. Man har f. ö.
exempel på, att sedan barnbegränsningen nått en viss gräns ett
jämviktsläge inträder. Man jämföre återigen med Frankrike,
som under en lång följd av år fore kriget visade en i stort sett
konstant nativitet. Att barnalstringen i viss mån redan nu inom
en del samhällsskikt börjat regleras direkt efter inkomsten
saknar man ej heller belägg för.
Parentetiskt torde böra erinras därom, att det största möjliga
välståndet, det s. k. optimum (ett rätt svårgripbart begrepp på
vilket jag ej här ger mig närmare in) förutsätter, att befolkningen
varken är för stor eller för liten. En invandring —- såsom
exempelvis Amerikas förutvarande utveckling — kan därför, om den
naturliga folkökningen visar sig sjunka eller vara för låg, vara
av nytta för bibehållande eller utvecklande av välståndet. Vi
behöva f. ö. ej gå till Amerika för att finna exempel. Hos oss
under t. ex. vikingatiden torde de hemförda krigsfångarna —
vilka fingo tjänstgöra som trälar — ha utgjort ett behövligt extra
tillskott till folknumerären. Slaveriets tid är ju förbi. Men den
mer eller mindre fria, av ekonomiska grunder betingade
folkomflyttningen inträder i stället reglerande. En sådan
invandring torde därför, såsom antytts, icke förfela att inställa sig, om
omständigheterna därför bli gynnsamma. Det inträder
uppenbarligen en anledning till invandringsöverskott, om vår
välståndsökning gått relativt snabbare än i andra länder, vilkas
befolkning således icke ogärna drages till oss. En viss sannolikhet härför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
