Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 12 dec. 1927 - Den rumänska oron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
584 DAGENS FRÅGOR
sociala förhållandena, vilka endast i ringa mån förbättrats genom den
mycket reklamerade »agrarreform» av 1919—20, varigenom en del av
latifundiebesittningarna uppdelats, men som lär ha varit upphovet till
åtskilliga övergrepp mot i synnerhet den ungerska minoriteten, vars
klagomål givit anledning till den nu inför N. F:s råd vilande
ungerskrumänska skiljedomstvisten.
I detta svåra läge har landet ytterligare råkat ut för tvenne
kala-miteter av mänskligt att döma mera tillfällig natur. Den ena är den
skandalösa och olyckliga utvecklingen av den dynastiska frågan, den
andra är den länge ledande statsmannen lon Bratianus bortgång.
På Balkan spela monarkierna i allmänhet en synnerligen välgörande
roll och utgöra oftast den enda fasta punkten i en av kotteriers
hätska inbördesförföljelser karakteriserad inrikespolitik. Den gamle
kung Karol I, som avled 1914, lämnade också till sin efterträdare i
arv en synnerligen stark auktoritet, vilken dock under sonens och
efterträdarens Ferdinand I:s regemente (1914—27) i betänklig grad
försvagades. Monarkien representerades under dessa år kanske mest av
den viljestarka engelskfödda drottningen. Med tiden började
emellertid kronprinsen Karol framträda som en oberäknelig och oroande
faktor, som icke endast gjorde sig bemärkt genom sina mer eller
mindre galanta äventyr och äktenskapliga extravaganser utan även
genom politiska sympatier åt det radikala oppositionshållet. Dessa
demonstrationer voro visserligen antagligen mera motiverade av
kronprinsens kända fiendskap mot det av kungafamiljen stödda
Bratianu-regementet än av allvarliga politiska principer. Förhållandena
drevos emellertid till en brytning; i januari 1926 framtvangs Karols
avsägelse av tronföljden och landsflykt, och när sedan konung Ferdinand
avled, proklamerades Karols femårige son Mihail som konung under
förmynderskap av ett av lon Bratianu helt behärskat regentskapsråd.
Demonstrationer till Karols förmån förekommo visserligen, men dessa
syntes utsiktslösa, så länge regeringsmakten ännu låg i samma fasta
hand som förut.
Genom lon Bratianus död den 24 november i år har emellertid
detta läge förändrats. Han har som premierminister efterträtts av
sin långt mindre betydande broder Vintila Bratianu. Men det torde
icke lida något tvivel om att oppositionen, d. v. s. det mot
storgodsägareväldet fientliga radikala bondepartiet, kommer att begagna sig av
den fördrivne tronföljarens namn som ett populärt fältrop, och alltför
fast torde det fortsatta Bratianu-regementet icke vara grundat. En inre
omstörtning kan emellertid i Rumäniens utsatta yttre läge även komma
att ha betänkliga yttre återverkningar. Alltför lätt kan Rumänien
i denna situation bli ett storpolitiskt barometerminimum, markerat
av stormvarningar och allmän ovisshet i manövreringen på de
internationella farvattnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
