Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Baskonflikten i Sydafrika. Av Paul Sandegren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RASKONFLIKTEN I SYDAFRIKA 543
derna i Sydafrika behandlas som judarna under medeltiden:
»segregeras» i ghetton eller fördrivas ur landet, om det också
skedde under finare former än i Ferdinands och Isabellas Spanien.
Det var därför av vikt att på bästa sätt förbereda detta försök
att på det ömsesidiga tillmötesgåendets väg lösa denna rasfråga.
Till en början trodde man, att den beramade konferensen skulle
hållas i Indien hösten 1926. Man hälsade detta med glädje, då
därigenom de sydafrikanska statsmännen skulle få ett tillfälle
att se Indiens kultur på nära håll. Man hoppades så kunna
taga dem ur den villfarelsen, att alla inder voro kuller, obildade
människor som just kommit upp ur vildestadiet. Det
bestämdes emellertid, att konferensen skulle hållas i Kapstaden. I
stället inbjödos då en del ledande politici från Sydafrika att som
indiska regeringens gäster besöka Indien, vilket var ett utmärkt
uppslag. Här som så ofta annars är det okunnigheten, som
tillspetsar konflikten. Det blev för parlamentsledamöterna från
Kapstaden en upptäcktsresa av angenämaste slag, och den har säkert
i sin mån bidragit till konferensens resultat.
Men även i Afrika måste stämningen förberedas. Och här
måste åter den förre missionären Andrews stå till tjänst. Den
största svårigheten låg kanske här i boernas nedärvda religiösa
vanföreställningar i rasfrågan. Boerna äro som bekant ett djupt
religiöst folk, där religionen har stor makt över sinnena. Men
just boerkyrkan intog en strängt avvisande hållning i denna
fråga. De engelska biskoparna i den mindre anglikanska kyrkan
i landet hade uppträtt mera frisinnat. Men man kunde icke
påräkna ett omslag i den politiska valmanskåren, om man icke
kunde vinna boernas kyrkliga ledare för en annan syn på saken.
En viss uppmjukning i kyrkliga kretsar hade ägt rum allt
sedan boerkriget med dess nederlag. Det har visat sig t. ex. i
boernas förändrade ställning till missionen bland negrerna, som
nu kraftigt understödjes. Och nu lyckades verkligen Andrews
intressera en stor del av prästerskapet för en ur moralisk
synpunkt bättre lösning av den svåra frågan. Dagen före den
viktiga konferensens början, den 19 december (officiellt började
konferensen redan den 17), hade man bestämt till en särskild
böndag. Alla kyrkosamfund i landet, t. o. m. den romerska
kyrkan, iakttogo denna. I Indien deltogo alla religionsbekännare
i firandet av denna dag, jå även i England och Japan funnos
de som observerade den. Andrews’ omdöme är också att utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
