Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Olösta gåtor. Av C. G. Westman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLÖSTA GÅTOR 517
ädelmod mot Österrike kan han ej mäta sig». Hela detta prat
om konservativa principer av universell hållbarhet var irrelevant
och utan reell innebörd. Det finns, ej sådana principer som
konservativa, liberala och revolutionära. Statsskäl är den enda
varaktiga realiteten i en värld av oberäkneliga faktorer och
växlande situationer. Den verklige statsmannen måste vid varje
tillfälle söka tillvinna sig den största fordel för sitt land — annars
vore han doktrinär eller en klåpare, en professor eller en
byråkratautomat.
Och Bismarck utvecklade i breven vidare: den konservativa
tolkningen av legitimitetens ursprung! och utveckling
överensstämde ej med de faktiska förhållandena. Alla troner och
regeringsformer hade sitt ursprung i revolutioner och grundade sig
på usurpation, Spanien, Portugal, Brasilien, alla amerikanska
republiker, Belgien, Holland, Schweiz, Grekland, Sverige och
England — »the glorius revolution» of 1688 — hade sina rötter
i revolutioner, och i själva Preussens statsliv kunde användandet
av ett revolutionärt underlag ej bestridas. Legitimiteten var en
doktrin som tillkom som ett resultat av revolutionen 1789 för att
genast bemästra de dåvarande förhållandena, men situationen var
nu övervunnen. Det var denna halsstarriga dyrkan av obestyrkta
antaganden och denna irrationella vägran att erkänna realiteter,
som, hade förstört konservatismen i det förflutna och skulle
ruinera den i framtiden.
År 1861 skrev han: »Systemet med solidaritet av alla länders
konservativa intressen är en farlig fiktion, så länge det ej finnes
den fullständigaste och ärligaste ömsesidighet».
Det var givet, att Gerlach skulle uppfatta dessa uttalanden som
vittnande om cynism och principlöshet, men överhuvudtaget var
denna kallblodiga behandling av politiska principer högst ovanlig
i Tyskland och föga överensstämmande med germansk mentalitet.
Det är mycket av engelsk politik (»spirit»), som här kommit till
uttryck. Mommsen har tillagt Caesar egenskapen av genial
nykterhet; Bismarck kan väl sägas vara den geniale realisten, och
därmed följde ett ohöljt förakt för dogmer och partidoktriner,
för all sorts politisk patentmedicin och överhuvud för alla
metodiska politiska system. Med denna sin åskådning bröt han också
med den gamla konservatismen och det konservativa partiet,
något som fick en sådan tillspetsning att det föranledde öppen
brytning mellan honom och hans personliga vänner inom fraktionen.
39. Svensk Tidskrift 1927.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
