Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 5 november 1927 - Samhällsomdaning i Mexiko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504 DAGENS FRÅGOR
ens faktiska makt och i synnerhet av dess förmåga att nedslå
revoltrörelser. En stor fara för varje mexikansk regering ligger emellertid
alltid i vapenimporten från Förenta staterna. Här har
Washingtonregeringen ett verksamt påtryckningsmedel, och erfarenheten utvisar,
att när Förenta staterna medgivit fri vapenimport till Mexiko, ha i
regel den sittande regeringens dagar varit räknade.
Presidenten Galles’ regering har gjort front åt två håll. Först och
främst mot det utländska, framför allt det nordamerikanska kapitalet.
Här har striden gällt oljebolagens beskattning. De mexikanska
kraven ha i detta avseende knappast varit orimliga. Från de engelska
bolagens sida ha ej heller några oöverstigliga hinder ställts mot en
överenskommelse. Däremot ha de nordamerikanska oljebolagen med
alla medel motsatt sig den egentligen först under Galles’ presidentskap
begynta tillämpningen av den mexikanska oljelagstiftningen av år 1917.
Å andra sidan har emellertid Calles’ regeringspolitik, såsom i
korthet tidigare i denna tidskrift (årg. 1926, s. 491) framhållits, även lett
till en våldsam konflikt med den katolska kyrkan. Den stora
reduktionen av den kyrkliga jordbesittningen i Mexiko genomfördes redan
på 1850-talet, men ännu besitter kyrkan en hel del jord, som nu av
regeringen konfiskerats till förmån för en agrarreform, vars syfte är
att förvandla den talrika småförpaktareklassen till självägande
jordbrukare. Kyrkans moraliska inflytande är emellertid betydande, och
striden om kyrkojorden, som pågår sedan mer än ett år tillbaka, har
utmärkt sig för en våldsam intensitet.
Det är alltså tvenne mäktiga fiender som Galles utmanat, och
frågan är om icke hans regering därigenom tagit sig vatten över
huvudet. Den har också för några veckor sedan haft att bekämpa en
ganska farlig revolt, ledd framför allt av general Serrano, guvernören
i själva centralprovinsen Mexico. Revolten undertrycktes visserligen
tills vidare med drastiska medel och ledaren Serrano fick med livets
förlust betala sitt vågspel. En liknande revolt i trakten av Vera
Gruz under general Gomez fick samma öde, dock med den skillnaden,
att Gomez kom undan. Rörelsen erhöll uppenbarligen ej heller det
stöd utifrån som förmodligen väntats.
Måhända kan det uteblivna stödet utifrån i viss mån bero på att
de utländska intressen, som finna sig hotade av socialiseringspolitiken,
likväl anse en långvarig anarki vara en ännu större fara. Revolten har
ytterligare försvagat regeringens redan förut synnerligen dåliga
finansställning, och känsligheten för påtryckningar på detta område torde
komma att stiga.
En slutlig seger för presidenten Galles och hans vänner, vilka till
presidentkandidat vid nästa års val vilja nominera Obregon, kommer
att betyda fortsättandet av den nationellt socialistiska mexikanska
politik, vilken inleddes redan för mer än ett årtionde sedan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
