Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 5 november 1927 - Veckotidningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 497
vanligare är emellertid kanske, att den stadiga födan över huvud taget
icke hinner inmundigas samma dag — och då är den vanligen
förlorad för alltid. En tidningsartikel är i mer än vanlig grad en bild
av människolivet: i dag blomstrande och röd, i morgon kastad på
elden. Redan att återfinna en tidningsartikel efter några dagar
erbjuder de största svårigheter, så systematiskt planlöst som våra tidningar
med få undantag äro uppställda.
Det kunde därför ha legat nära till hands för våra stora dagliga
tidningar att bjuda prenumerantkretsen ett supplement i form av en
veckobilaga, tryckt på bättre papper och i ett för bevarande
lämpligare format än tidningens eget. Till denna mer aristokratiska del
av tidningen borde kunna överflyttas något av det fullödigaste som nu
lever ett endast alltför efemärt liv i dess dagliga spalter, och därtill
borde kunna fogas korta men tillräckligt orienterande översikter av
veckans händelser. Naturligtvis skulle denna veckobilaga icke ersätta
den söndagligen avlämnade bilderbok, som nu lär binda vid tidningarna
de ungdomliga familjemedlemmarna av båda könen och även det vuxna
kvinnliga elementet. Men för sådana millionaffärer som tidningarna
nu äro borde det ej betyda särdeles mycket i kostnadshänseende att
komplettera söndagsbilagan med exempelvis en lördagsbilaga av helt
annan kvalitet och med förmåga att vädja till en visserligen långt mer
begränsad men säkert också mycket mer inflytelserik publik. Det är
frågan, om icke veckotidningens idé lättast kunde omplanteras i svensk
jord genom att på detta sätt knäsättas av de dagliga tidningarna själva.
En huvudanledning till att detta icke redan skett är förmodligen att
tryckeritekniken är så olikartad för å ena sidan en daglig tidning och
å den andra en med boktryck framställd veckotidning.
Tidningsexperterna må avgöra, hur pass oövervinneligt det hindret är.
I alla händelser kan det ej vara mer än en mening om att det finns
plats i den svenska kulturkören för ett mellanting mellan en daglig
tidning och en tidskrift. Typen för en sådan publikation har sedan
åtskilliga årtionden varit utexperimenterad i England och Amerika och
har där nått verklig fulländning. Vanligen börjar varje nummer med
en översikt av veckans händelser, i den mån de anses minnesvärda.
Därpå följer först en redaktionell artikel och sedan andra, ofta
signerade korrespondenser och artiklar i politiska, kulturella,
vetenskapliga, litterära och konstnärliga ämnen; sist komma insändare — som
alltid skapa något av den anglosachsiska pressens värdefullaste
innehåll — och en utförlig recensionsavdelning. Trots sin i förhållande
till de dagliga tidningarna begränsade spridning ha sådana organ som
The Spectator, The Saturday Review, The Nation och The New
States-man utövat ett vidsträckt inflytande genom att påverka dem som
påverka andra; och de ha nästan undantagslöst förtjänat sitt inflytande
t. o. m. i ännu högre grad än de uppnått det.
Man kunde därför icke undgå att hälsa med glädje meddelandet att
ett av våra största förlag sades ämna göra försök att vinna stöd också
hos svensk publik för den förnämliga veckotidningstypen.
Tyvärr ha varken dessa eller över huvud många goda förhopp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
