Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Litteratur - En märklig Norrlandsbok. Av Bertil Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 481
löst trasslat till äganderättsförhållandena i skogarna. Vad som skett
är intet annat, än att man lagt en stel och verklighetsfrämmande
lagstiftnings döda hand över försöken att komma till rätta med
avyitt-ringsverkets fundamentala missgrepp. Och man har gjort det på skogens
bekostnad, till hinder för den strävan att höja skogskapitalets
produktivitet, som är förutsättningen för att den norrländska
trävaruindu-industrien skall kunna bestå oförminskad eller förkovras och därmed
även för att den självägande jordbrukarbefolkning, som man velat
skydda, skall kunna utan sänkt levnadsstandard fortbestå med
nuvarande eller ökad storlek. Framhållas måste också alldeles särskilt
de sidor, där Nordström slående påvisar, hur bevarandet av de
abde-ritiska äganderättsförhållandena i skogsmarken framförallt varit ett
handtag åt näringslivets byråkratisering på den fria företagsamhetens
bekostnad (s. 114 o. följ.). Det avgörande beviset är här vår nuvarande
skogslagstiftning, som — utan tvivel av verkligt nödtvång — gjort det
till statens uppgift att framtvinga den kontinuitet i skogsmarkens
avkastning, som knappast är den naturligaste eller i varje fall icke den
under alla omständigheter naturliga exploateringsformen för de på
konstlad väg konserverade små skogsparcellerna.
I den motsättning industri—byråkrati, i vilken jordbesittnings- och
skogslagstiftningsfrågorna otvivelaktigt äro ett av de mest framträdande
momenten, tar Ludvig Nordström med allt eftertryck industriens parti.
Det blir för honom en fråga av den största principiella räckvidd,
tillspetsad i formeln: »Skall staten och dess aktieägare, byråkratien, ha makten
över Sveriges skogar, eller skall träförädlingsindustrien ha den?» Denna
fråga är, som nyss sades, för Ludvig Nordström i högsta grad
principiell, därför att den till det yttersta tillspetsar motsättningen mellan
den enligt hans mening föråldrade nationalstaten (»en mer eller mindre
egoistisk intresseorganisation», »en hemlig bolagsbildning» o. s. v., s. 15)
och industriens nya, löftesrika »världsskrå». Under denna höga aspekt
är motsättningen industri—byråkrati onekligen, som Ludvig Nordström
säger, ny; men eljes är den en lika ärevördig Norrlandstradition som
utopismen, fastän åtskilligt sundare. Det är ju nämligen så, att
Norrlands — och den motsatta bottniska kustens — näringsliv sedan äldsta
tid varit föremål för en långtgående reglering, som alltid, hur den än
varit motiverad, haft en säregen benägenhet att komma i konflikt med
den ekonomiskt sett naturliga utvecklingen. Det bottniska
handelstvånget utlöste sålunda en opposition, som fick ett ytterligare tillskott,
då statsmakterna på allt sätt gynnade bruksrörelsen på
trävaruhan-teringens bekostnad. I Frihetstidens riksdagsmemorial och broschyrer
blev denna opposition alltmera principiell för att slutligen avsätta sin
mogna frukt i Anders Chydenius’ radikala krav på ekonomisk frihet.
Man behöver ej försvärja sig till den nya teoretiska motivering, som
nu beståtts den gamla oviljan mot lagstiftningens hindrande och
hämmande ingrepp, om man utan tvekan ger dem rätt, som åter mena,
att regleringslusten satt sig på tvären mot de uppbyggande krafterna
i Norrlands ekonomiska liv. Det var ett storverk, som avbröts av en
rent reaktionär lagstiftning, då det påbörjade arbetet att reda ut ägande-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
