Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Tysklands hemortsfront under världskriget. Av Lars Tingsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454 LARS TINGSTEN
kom, att en betydande mängd livsmedel drogs in på smyg- och
kedjehandelns betänkliga vägar, varigenom uppstod ett system,
vilket i väsentlig mån omintetgjorde vad man eftersträvat: en
rättvis och likformig fördelning av livsförnödenheterna. Med
denna livsmedelspolitik följde en oöverskådlig mängd av
föreskrifter och förbud, vilka det icke var möjligt att vare sig
efterleva eller genomföra. Ganska ofta var allvaret i de många
författningarnas tillämpning icke nog kraftigt. Ej heller visades
därvid konsekvent fasthet. Det hela ledde till en upplösning
av de moraliska begreppen samt till undergrävandet av statens
och statsmyndigheternas auktoritet.
Gentemot krigsindustrien använde den tyska regeringen ett
väsentligen annat system än gentemot jordbruket. Medan dettas
alster tvångsvis fördelades och dess idkare offentligt måste finna
sig i fastställda maximipris, varigenom livsmedelsproduktionen
icke stimulerades, gingo beträffande tillverkningen av
krigsmateriel strävandena förnämligast ut på produktionsökning. Men
för att hålla storindustriens män, leverantörerna och arbetarna
vid krigsindustriens fabriker vid gott lynne, drevos prisen å den
tillverkade krigsmaterielen samt arbetarnas och övriga anställdas
löner allt mer i höjden. Pris- och lönestegringen sköt en
alldeles särskild fart, sedan ett »Kriegsamt» med generallöjtnant
Groener i spetsen bildats på hösten 1916 med uppgift att
genomföra det s. k. Hindenburgprogrammet, vilket innehöll synnerligen
stora krav på nytillverkning av vapen och ammunition.
»Das Kriegsamt» blev en mycket manstark och mångförgrenad
myndighet, vilken utan hänsyn till kostnaderna grep sig an med
sin uppgift. Verkningarna av detta förfaringssätt har Groener
själv efter ett års verksamhet i en skrivelse till den tyske
rikskansleren karakteriserat huvudsakligen på följande sätt. Å ena
sidan omåttligt penningbegär och hänsynslös förvärvslystnad,
men samtidigt ett undergrävande av ärlighet, tro och loven, å
andra sidan en starkt framträdande avund och en uppenbar,
allt mer stegrad benägenhet att undandraga sig tjänsten i fält
(döden för fäderneslandet). Reklamationen av manskap från
fälthären till krigsindustrien blev den förras kräftskada.
Motsatsen mellan här och hemort, mellan uppoffrande död på
stridsfältet och penningvinst, mellan umbäranden och njutningar,
mellan fattig och rik blev allt djupare. Upplösningens gift
inträngde i folkets och härens blod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
