Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - En skolreformator. Av Erik Wellander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke tillfälle åtminstone för de mera begåvade att läsa flera ämnen
än de sju obligatoriska, så att exempelvis blivande
naturvetenskapsmän kunna i skolan skaffa sig en ordentlig utbildning i
minst två främmande språk, då är det ganska säkert, att den
nya organisationen till det ettåriga handikap, som den alltför
långa bottenskolan innebär, kommer att lägga ännu ett års
tidsförlust.
En annan av professor Reuterskiöld icke förstådd detalj, som
nu börjar att förmörka städernas ekonomiska horisont, är de av
omorganisationen betingade nybyggnadskraven: särskilt
flickornas överflyttande till läroverken kommer att framtvinga
utvidgningar, som äro lika kostsamma som onödiga — hur kostsamma,
är nu omöjligt att säga.
I själva verket är en tillförlitlig jämförelse av kostnaderna
mellan den nu beslutade reformen och den av
utskottsreservanterna förordade icke möjlig — räkningen innehåller för många
obekanta faktorer. En skillnad är emellertid viss: enligt
reservanternas yrkande skulle utredning av behov och kostnader
föregå beslutet, men enligt herrar Rydén och Reuterskiöld måste
beslutet gå före!
De anförda exemplen torde vara tillräckliga att ge en
föreställning om arten av professor Reuterskiölds insats i skolfrågan.
Utrymmet medger icke ytterligare belägg; ett bör dock icke
undanhållas den ekonomiskt intresserade skattebetalaren.
I anslutning till herr Rydéns ord vid debatten i andra
kammaren försäkrar även professor Reuterskiöld de av samgåendet
med herr Rydén oroade lantmännen, att riksdagens beslut och
reformen »medföra icke på något sätt någon ändring eller ökad
kostnad i fråga om folkskolan. — — — Det finns — — —
ingen som helst skyldighet för en skolkommun att ändra om
sin folkskola av lägre eller sämre typ till A- eller B-typ. Och
det finns heller ingen anledning att antaga, att så skall ske blott
därför att eljest anknytningen ej vinnes. — — — landsbygdens
kommuner få inga som helst ökade kostnader. Folkskolan på
landet förblir orubbad — — —».
Professor Reuterskiölds försäkringar få sin rätta belysning av
Svensk Lärartidnings reflexioner (29.6.27): »Karl Johan Ekman
hade alldeles rätt, då han sade, att skolreformen kommer att
medföra krav på förbättringar i landsbygdens skolväsen.
Riksdagsbeslutet i skolfrågan markerar ytterligare halvtidsskolornas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
