Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Ministären Ekman inför riksdagen - Finlands socialdemokratiska regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 359
varande regeringsskick. Den Ekmanska regimen är, liksom sin
föregångare, »a ministry ön sufferance».
Det har redan i denna tidskrift — i artikeln
Kring regeringsskiftet i Finland, häfte l för
året — framhållits, att utnämnandet av den första rent socialistiska
ministären utgör de senaste årens kanske viktigaste inrikespolitiska
händelse i det självständiga Finland. Den är viktig dels genom att
härigenom konstaterats, att landets socialdemokratiska parti hunnit
så långt i mognad, att det anser sig — och av andra anses — skickat
att övertaga regeringstyglarna för någon tid. Och dels genom att
detta fästslår, huru långt vårt östra grannland hunnit i
inrikespolitisk konsolidering under de nio år, som förflutit sedan det röda
upprorets tid.
Vid regeringens bildande förutspåddes från olika håll, att den
komme att söka falla på en för densamma behaglig, stor
socialdemokratisk partifråga, för att härigenom hava trumf på hand vid
sommarens riksdagsval. Det framlagda regeringsprogrammet var dock
förvånansvärt hovsamt och lät antyda att regeringen ämnade sitta
kvar för att i anspråkslös form söka ernå vissa resultat inom det
möjligas gränser. Den socialistiska regeringen regerar ju faktiskt
med de borgerliga partiernas nåde. Den är en minoritetsregering,
som med kommunisternas tillhjälp kan komma upp till något över
a/3 av riksdagens röster. Dessa vänsterpartier jämte centerpartiet,
finska framstegspartiet, bilda icke majoritet, medan däremot vänstern
och den svenska gruppen tillsammans räkna 101 av riksdagens 200
mandat. Denna svenska grupp betraktades tidigare —med orätt —
såsom rent reaktionär. Nu kan tvivelsutan en verklig förskjutning
konstateras: dess liberala element hava begynt mer dominera.
Det var under dessa parlamentariska premisser, som regeringen
den 13 december 1926 övertog statsrodret.
Ehuru samtliga statsråd tillhöra samma parti är regeringen dock
icke helt igenom homogen. I densamma ingå representanter för
såväl höger- som vänsterfraktionerna inom det socialdemokratiska
partiet, och inre slitningar hava antagligen gjort sig kännbara. Tvenne
av regeringens mest betydande medlemmar, statsminister Tanner och
kommunikationsminister Wuolijoki, hava förklarat att de icke låta
uppställa sig såsom kandidater vid nyvalen. Och regeringens
ställning medför, att klander riktas mot den från såväl höger som
vänster. Enligt kommunisterna följa dessa »Noske-socialister» en rent
borgerlig politik, de gå i »herrarnas» ledband — enligt högern äro
de så suspekta, att riksdagen icke vågat åtskiljas för att lämna dem
att regera allena!
Något socialistiskt program har regeringen emellertid icke kunnat
genomföra. De förhöjda tullarna, vilka dock främst beröra lyxvaror
och vilka regeringen äger fastställa till högst fyra gånger de
grundtullar, som riksdagen godkänt, lämnades orörda, på samma höjd som
förut. Parlamentariska motgångar har regeringen rönt, men trots all
Finlands
socialdemokratiska regering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
