Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor - Ministären Ekman inför riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356 DAGENS FRÅGOR
ringens och riksdagens behandling av dessa frågor blotta allvarliga
brister och svagheter i svenskt statsliv.
Det låg i sakens egen natur, att en skolproposition, som utarbetats
under den nuvarande ecklesiastikministerns tafatta ledning och som
sedan utlämnades att försvaras av herrar David Bergström och
Bengtsson i Norup, skulle råka i händerna på starkare eller mera
påpass-liga krafter. Det var icke bara regeringen utan också regeringspartiet,
som ställdes utanför förhandlingarna, när skolfrågan togs om hand
av gamla utskottskoryféer i riksdagens särskilda utskott n:r 2. Det
vittnar icke om större klokskap hos regeringen att söka genomföra
en genomgripande skolreform med de resurser, som i denna sak stodo
regeringen och regeringspartiet till buds. Herr Rydéns vilja att
genomföra så mycket som möjligt av skolkommissionens förslag, innan
detta blivit alltför neddammat och möglat, ingick förbund med
professor G. A. Reuterskölds längtan att spela en roll. När herr Rydén
infångat sitt lätta byte, då fick ecklesiastikministern vara med och
säga jå. Vår tids mäktiga riksdagsutskott ha, liksom förut den
personliga konungamakten, sina ja-herrar bland konungens rådgivare.
Det är icke troligt, att 1927 års Skolutskott handlat efter andra
principer än övriga riksdagsutskott. Det har emellertid, icke minst
genom sina kommunikéer, sörjt för, att dessa principer trängt till
allmänhetens kännedom och fått en skarpare belysning än eljest är
vanligt. Efter en generaldebatt och ett flertal specialdebatter fattas
ett antal preliminära beslut, som delvis åtminstone meddelas den
svenska allmänheten. Då det ryktas, att dessa beslut ha dåliga
utsikter att vinna första kammarens bifall, blir utskottets nitiske
ordförande angelägen att utvidga majoriteten i utskottet och på så sätt
stärka skolreformens parlamentariska underlag. Riddarpojkarnas »alltid
redo» sitter professor Reuterskiöld i blodet, och herr Rydén lyckas
uppnå sitt dubbla syfte att dels radikalisera skolreformen, dels stärka
dess parlamentariska utsikter genom ett tillskott av bondeförbundsröster.
Detta konststycke kan ju synas en utomstående svårt, men torde icke
ha krävt så mycken skicklighet från herr Rydéns sida. I enskilda
förhandlingar, som icke besväras av borgerlig sakkunskap och
borgerlig kritik, vinner herr Rydén med herr Reuterskiölds hjälp sitt
mål. En splitter ny kompromiss improviseras i all hast.
Propositionens 3-åriga grundskola förvandlas till en 4-årig; samskoleidén får
ett principiellt erkännande och tillämpas hart när över hela linjen,
medan propositionen endast i viss utsträckning, under vissa förbehåll
och väsentligen av ekonomiska skäl accepterat samskoletanken; 54
kommunala mellanskolor föreslås till förstatligande, medan
propositionen — likaledes väsentligen av ekonomiska skäl — endast
föreslagit, att staten skulle övertaga 7 dylika skolor. Och utskottet
framkastar icke dessa omfattande organisationsförslag i en skrivelses mera
oskyldiga form; utskottet förutsätter m. a. o. icke på dessa väsentliga
punkter en ny utredning och nya förslag. Utskottet framlägger i
stället ett i detalj utfört organisationsförslag och begär, att riksdagen
skall acceptera detsamma. Och det gör riksdagen, sedan den, under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
