Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Oljan och världspolitiken. Av Emil Langlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLJAN OCH VÄRLDSPOLITIKEN 283
Men på andra sidan Atlanten är läget annorlunda;
amerikanerna ha där »spelat på hemmaplan», framgångarna ha blivit
djupgående och permanenta.
Om man återgår till utgångsläget av, låt oss säga, år 1920,
visar sig Englands oljepolitiska byggnad baserad på tvenne
mäktiga hörnstenar: den oljeförande zonen i främre Orienten och
den i länderna söder och väster om Karibiska havet. Det är
framför allt i dessa senare områden, som amerikanska
intressenter — såväl Standard Oil som andra — vunnit mycken
terräng på engelsmännens bekostnad. Genom en ödets nyck, skulle
man kunna säga, är detta väsentligen följden av
privatekonomisk aktivitet; i de fall då amerikanska regeringen ingripit i
företagarnas intresse — vilket för övrigt i ett par bekanta fall
skedde på ett mycket bryskt och rättsvidrigt sätt — blev resultatet
magert.
Nu måste det ju erkännas, att i Mexiko ha amerikanerna
haft en ovanlig tur och engelsmännen en envis otur. När den
mexikanska petroleum produktionen befann sig i stegring,
liksom när den (år 1921) nådde sin höjdpunkt med 193 millioner
barrels (fat om 160 liter), utgörande mer än XA av
världproduktionen, höllo sig Royal Dutch Shell gruppens bägge dotterföretag,
Mexican Eagle och La Corona, uppe i ungefär en fjärdedel av
landets produktion, som då utgjorde 45,2 millioner barrels;
övriga engelska företag äro jämförelsevis obetydliga. Men när
saltvatteninvasionen kom som en följd av den hänsynslösa, av
ohejdad konkurrens framkallade rovdriften, blevo R. D.
S.-företagen vida hårdare drabbade än deras amerikanska
konkurrenter. Mexikos petroleumproduktion har sedan år 1921 sjunkit
oavbrutet och i mycket raskt tempo; under 1926 sjönk den ned
till 95 mill. fat (endast en elftedel av världsproduktionen) och
därav kom blott en sjundedel (15,8 mill. fat) på La Corona och
Mexican Eagle.
En ersättning för tillbakagången i Mexiko synes Royal Dutch
Shell gruppen emellertid ha funnit i Venezuela, inom vars
oljeindustri den intagit en pioniärställning. Av allt att döma
kommer nämligen Venezuela att inom den närmaste framtiden
intaga Mexikos plats inom petroleumproduktionen, och starka skäl
tala för att utvecklingen därstädes skall bli lika glänsande, och
kanske sundare.
En jämförelse mellan Mexikos och Venezuelas petroleumpro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
