Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor - En ny kinesisk stat - Förenta staterna och Nicaragua
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240 DAGENS FRÅGOR
ordning av Kinas internationella ställning nu verkligen föreiinnas.
Utvecklingen har redan framtvungit ett principiellt erkännande av
. detta förhållande från de ledande västerländska makternas sida.
Samtidigt har emellertid motsättningen mot Västerlandet tagit sig uttryck
i en kris, vars resultat kan bli öppen brytning. I så fall skulle den
nya kinesiska statsmakten komma att ernå sin definitiva konsekration
såsom ledare av ett nationellt krig mot Västerlandet — och såsom
den blivande fredsslutande regeringen.
Det är i detta sammanhang icke av avgörande betydelse, om det
slutliga övertaget i den inre maktstriden kommer att stanna på
syd-eller nordregeringens sida. För närvarande väga vågskålarna till
förmån för södern, vilken efter Yangtsedalens erövring kontrollerar mer
än två tredjedelar av det egentliga Kinas både territorium och
befolkning. Men traditionen däremot talar i viss mån till nordens
förmån, och även företrädet av enhetlig ledning är i högre grad till
finnandes å denna sida.
Den senaste utvecklingens kärnpunkt är emellertid den, att de olika
förnyelserörelserna i Kina definitivt gripit sig an med uppgiften att
skapa en ny kinesisk statsmakt. Vid Japans restaurationsrörelse för
sextio år sedan blev denna uppgift den först angripna och den
tidigast lösta. I Kina har den blivit den sista. I denna olika form för
nydaningsverkets genomförande ligger en klar belysning av skillnaden
mellan japanskt och kinesiskt väsen. I Kina har alltid staten och
statsmakten betraktats som ett fenomen av relativt låg natur, ett
nödvändigt ont och alltså lämpligen reducerat till ett minimalt omfång.
Det nya Kinas ledning har emellertid dragit konsekvensen av landets
läge. Bildandet av en ny, reell och central statsmakt är den
omedelbart föreliggande uppgiften. Dess lösning är på god väg.
De inre slitningarna i den lilla
centralamerikanska staten Nicaragua torde i regel här
i Sverige på sin höjd kunna påräkna ett matt kuriositetsintresse. Man
rycker på axlarna, erinrar sig ett ögonblick en rolig svensk
äventyrsroman om det kroniskt revolutionära Costa Negra och inväxlar så
åter sitt nyhetsintresse i gamla hemmavana och av dagspressen
regelbundet trafikerade spår (Marsjö, Grimslöv, Östervåla o. s. v.). Och
dock förtjäna måhända — åtminstone vid sidan av de inhemska små
lokalsensationerna — dessa konflikter borta i Nicaragua någon smula
beaktande, om icke för annat så för deras intima samband med
Förenta staternas metodiska maktexpansion i Centralamerika och för
övrigt med U. S. A.’s strategiska ställning vid Stilla havet och politiska
relationer i stort till det latinska Amerika. Åtminstone för dem,
som fast tro eller dunkelt ana, att de närmaste årtiondenas
internationella politik till dryg del kommer att bli Stillahavspolitik, kan
Förenta staternas senaste intervention i Nicaragua ej förbli helt
likgiltig — även om det vår svenska allmänhet nu i åratal dominerande
problemet om vem som slog ut ögat på slaktaren Gustafsson
onekligen bär inom sig det närmare liggandes lockelser.
Förenta staterna oeh
Nicaragua.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
