Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - Några Gustav-Adolfs-forskningens problem. Av Bertil Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 223
konungens statskonst blivit, därför att förf. i viss mån gått ur vägen
för svårigheterna.
Gustav Adolfs syften då han gick över till Tyskland omfattade
enligt förf:s lyckliga karakteristik tvenne med varandra sammanfallande
krigsmål:
»att återställa och för framtiden betrygga protestantismen i
Tyskland; och
att erhålla gottgörelse för Sveriges därmed förenade uppoffringar
samt utvidga och befästa dess maktställning vid Östersjön» (s. 32).
Några sidor längre fram (s. 47) heter det emellertid, att det torde
vara svårt att avgöra, vad Gustav Adolf vid krigets början tänkte sig
som lämplig gottgörelse för Sveriges uppoffringar och med hänsyn
till stärkandet av dess ställning vid Östersjön. Fordrar man en
konkret uppräkning av tilltänkta förvärv, är detta naturligtvis så mycket
mera riktigt, som ersättningsanspråkens fixerande i detalj ju måste ha
gjorts beroende av vapenlyckan. Men inskränker man sig till att söka
fastställa den framtida ordning vid Östersjökusten, som konungen vid
krigets början framställt som sitt mål, finnes denna med tillräcklig
klarhet angiven i en rad uttalanden, vilkas innebörd missförståtts
endast därför, att man till hjälp vid vissa lösryckta yttrandens
tolkning litat till konungens efter den omvälvande segern framträdande
planer i stället för till de varandra kompletterande samtida källornas
vittnesbörd. Vad dessa enstämmigt nämna som Gustav Adolfs krav
är i vad angår »sjökanten» restitution av de mecklenburgska
hertigarna, ett »evigt» — alltså efter freden fortfarande — protektorat över
kustländerna samt en fortsatt ockupation av Stralsund och, med en
genom formuleringarnas obestämdhet avsiktlig marginal för
krigslyckans gunst, eventuellt även andra »occupata».
Lika tydligt är även det andra krigsmålet, protestantismens
återställande i största möjliga utsträckning, angivet. Självklart är, att
om Sverige behållit fast fot i Tyskland och framtvungit en för sina
trosförvanter gynnsam uppgörelse, dessa med nödvändighet skulle ha
kommit att gravitera mot Sverige, för så vitt en stark katolsk makt
fortsatt att höta dem. Men i hela det källmaterial från krigets
tidigare skede, som hittills indragits i diskussionen om Gustav Adolfs
framtidsmål i Tyskland, söker man förgäves något uttalande, som rö- ’
jer avsikten att i fastare former organisera detta inflytande. Tvärtom
erbjöd han i de allianser, han föreslog sina trosförvanter i rikets inre
och som för kriget åt honom skulle ha inrymt en faktisk
militärdiktatur, genomgående de starkaste garantier mot sådana krav på ett
»evigt» protektorat, som han så ivrigt sökte förmå kuststäderna att
underkasta sig. Och då Gustav Adolf, efter ett försök att vinna
samverkan med den enade tyska protestantismen i för denna
självständigare former, beslöt att undantränga Sachsen från ledningen av
tros-förvanterna och återupptog sin gamla plan på en svensk
militärdiktatur för krigets genomförande, var han åter beredd att uttryckligen
begränsa dennas giltighet till krigstiden (Norma futurarum actionum,
maj 1631).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
