- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Sjuttonde årgången. 1927 /
192

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ett aktuellt författningsproblem i Förenta staterna. Av Herbert Tingsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

192 HERBERT TINGSTEN

gresslags annullering; närmast har man tänkt sig, att minst sju
av de nio domarna skulle vara eniga om vederbörande lags
grundlagsstridighet. De många fall, då högsta domstolen med en
majoritet av endast en eller två röster förklarat lagar
inkonsti-tutionella, ha tydligen inspirerat förslaget. Då domstolen vid en
rad tillfällen förklarat, att en lag bör respekteras, om icke dess
grundlagsstridighet är otvivelaktig, »beyond reasonable doubt», kan
förslaget i viss mån stödjas på domstolens egna uttalanden. Den
presumtion för en lags grundlagsenlighet, som domstolen ansett
sig böra erkänna, blir tydligen säkrast tillgodosedd genom en
fordran på kvalificerad majoritet för ogiltigförklaring.
Presum-tionen kan, om den endast ingår som ett led i varje enskild
domares undersökning av en lag, knappast bli av någon
egentlig betydelse.

I vissa delstatsförfattningar ha ändringar genomförts, som
utgå från samma tankegång som den av Borah föreslagna
ändringen i förbundsförfattningen. Sålunda kan enligt North
Dakotahs författning ingen statslag förklaras ogiltig, om ej fyra
av de fem domarna i högsta domstolen härom äro ense. I Ohio
fordras för samma fall en majoritet av sex av de sju domarna;
här undantagas dock de lagar, som av en lägre domstol tidigare
förklarats strida mot statsförfattningen.

Även Borahs förslag lider emellertid av påtagliga svagheter.
Om den judiciella vetorätten inskränkes i fråga om
förbundslagar, men ej i fråga om statslagar och statsförfattningar, kan
följden väntas bli en stark ökning av unionsmakten på staternas
bekostnad. Och om å andra sidan domstolarnas prövningsrätt
inskränkes även vad beträffar den statliga lagstiftningen, kunna
olösliga konflikter lätteligen uppstå. Förhållandet mellan union
och delstater har i så hög grad utvecklats genom domstolspraxis,
att i själva verket varje beskärning av den judiciella vetorätten
är ägnad att medföra ett betänkligt osäkerhetstillstånd.

De olika förslagen om inskränkning av domstolarnas makt
synas icke för närvarande ha stora utsikter till framgång. I
kongressen står en kompakt majoritet fast vid den nuvarande
ordningen. Och även om en grundlagsändring föresloges av
kongressen, skulle den knappast kunna vinna understöd av det
erforderliga antalet statslegislaturer. För den socialreformatoriska
riktning, som trots allt ständigt vinner terräng i amerikansk
politik, framstår dock behovet av en författningsreform i en eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 22 12:21:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1927/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free