Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ett aktuellt författningsproblem i Förenta staterna. Av Herbert Tingsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 HERBERT TINGSTEN
Den ur synpunkten av oppositionen mot domstolarnas makt
viktigaste följden av domstolspraxis i fråga om dessa och andra
bestämmelser har varit begränsningen av möjligheterna till
socialpolitisk lagstiftning. I ett stort antal fall ha lagar om
maximilöner, om begränsning av arbetstiden och dylikt annullerats
av domstolarna. Detta gäller givetvis främst den statliga, icke den
unionella lagstiftningsverksamheten.
Några siffror skola åskådliggöra, hur betydelsen av den
judi-ciella vetorätten ökats, dels på grund av domstolarnas alltmer
extensiva grundlagstolkning, dels i följd av tendensen till
statsingripande på förut icke genom lag reglerade områden. Sedan
författningens tillkomst till och med år 1924 ha
sammanlagt 53 kongresslagar förklarats inkonstitutionella. Av dessa
kommo endast två fall på de första sjuttiofem åren. 1864—85
annullerades 16 lagar, 1886—1906 12 och 1906—1924 23. Under
de senaste åren har ökningen varit utomordentligt hastig; 1918
—24 förklarades icke mindre än 13 lagar inkonstitutionella.
En liknande utveckling föreligger i fråga om särstatslagarna.
Intill 1888 hade sammanlagt endast 128 statslagar annullerats av
förbundsdomstolar, sedermera har antalet stigit till flera tiotal varje
år. Det är att märka, att det här endast är fråga om lagar, som
ansetts strida mot förbundsförfattningen. De tusentals lagar, som
av de olika statsdomstolarna förklarats ogiltiga såsom stridande
mot vederbörande särstatsförfattningar, äro icke medräknade.
Domstolarnas inflytande i fråga om lagstiftningen kommer icke
helt till uttryck i en redogörelse för antalet ogiltigförklarade lagar.
Frågan, om en viss lag kommer att godkännas av domstolarna,
är såväl inom kongress som statslegislaturer ofta ett av de mest
framträdande spörsmålen vid överläggningen rörande framställda
förslag. Lämplighetsfrågan skjutes i många fall åt sidan och
debatten rör sig huvudsakligen om möjligheten att få
vederbörande lag »upheld» av domstolarna. De krångliga och oklara
formuleringar, som med all rätt anses karakterisera de
genomsnittliga amerikanska lagstiftningsprodukterna, äro icke sällan
uttryck för försök att kringgå den judiciella vetorätten. Å andra
sidan händer det ofta, att legislaturerna utan vidare överläggning
anta av lokala eller speciella intressen omhuldade lagförslag, i
förvissning om, att de sedermera komma att bli föremål för
domstolarnas veto. På olika sätt trycker sålunda domstolsvetot
indirekt sin prägel på amerikansk lagstiftningsverksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
