Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Lunds katedralskola. Av Bengt Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 LITTERATUR
skolans styresman och även tidigare skildrat dess historia efter
Roskilde-freden, inleder den nu utgivna boken med en intressant uppsats om
skolans hus och hem genom tiderna. Denna skildring faller utanför
den tidshistoriska ramen för bokens övriga bidrag, men har med rätta
ansetts bilda en lämplig bakgrund för dessa. Sprinchorn framhåller, hur
den redan förut berömda domskolans betydelse växte, då Christian IV
bredvid och i samband med denna 1619 upprättade ett gymnasium
med 5 professorer som lärare. Den karolinska erövringen medförde
emellertid en oerhörd omvälvning för skolan. De planer om
upprättande av en akademi i Lund, som redan Karl Gustav och biskop
Peder Winstrup diskuterat, blevo under Karl XI:s förmyndare
verklighet. 1666 instiftades Lunds universitet och trädde 1668 i verksamhet;
som dess ekonomiska grundval anvisades domkapitlets alla gods. Då
större delen av dessa först skulle hemfalla vid redan befintliga
låntagares död, funnos omedelbart endast de gods till disposition, som
underhållit domskolan och gymnasiet. Till universitetet övergingo även
skolans rektor och gymnasiets professorer. Akademien är sålunda
under sitt tidigaste skede historiskt intimt förbunden med
katedralskolan, jå framstår såsom en dess arvtagare. Då universitetet
återupprättades efter skånska krigets slut, behöll det domskolans gods,
medan övriga kapitelgods togos till försvarsverket. Vad domskolan
beträffar förvandlades den till en lägre trivialskola, en s. k. barnaskola.
Universitetets och domkyrkans närhet gjorde emellertid, att denna skola
i verkligheten snart åter började höja sig ur förnedringen, bl. a. genom
viss gemensamhet med akademien ifråga om lärarkrafter. Skolan hade
under sin tidigaste period sitt tillhåll i det söder om domen belägna
S:t Laurentiiklostret, sedan i andra byggnader i domkyrkans närhet.
Under biskop Wilhelm Faxes betydelsefulla eforat 1811—54 infaller
skolans förnyelse, i det K. M:t 1831 beslutar, att Lund åter skulle bli
platsen för en högre lärdomsskola, en katedralskola, och 1836
bestämdes i enlighet därmed grunderna för den gamla skolans omdaning.
Katedralskolan fick nu nytt hem. 1837 inköptes härtill stadens
rymligaste tomt och största enskilda byggnad. Det var ett historiskt hus.
Ursprungligen ett domkapitlet tillhörigt kanikresidens hade detta
kapitelhus övergått i enskild ägo och uppläts av teol. professorn Martin
Hegardt åt Karl XII, som därifrån 1716—1718 regerade det svenska väldet.
Det nya huset inspekterades 1837 av Karl XIV Johan, som därvid biföll
biskop Faxes framställning, att skolan till minne av att huset hyst
Karl XII, skulle få benämnas den karolinska. Den gamla
katedralskolan, som nästan fått låta sitt liv för Academia Carolina Conciliatrix,
fick så sin pånyttfödelse under den fjortonde Karls egid i ett hus med
starka både katedral- och karolinska traditioner. Nov. 1837 förrättade
Faxe den högtidliga invigningen. Under 1800-talet gick skolan raskt
framåt. Olika nybyggnader följde och slutligen under Sprinchorns
egen rektorstid uppförandet av det stora nya, å tomten belägna
skolhus, som 1896 invigdes av biskop Flensburg. Även Karl XILs-huset
användes emellertid fortfarande. I slutet av maj eller början av juni
varje år sitta i övervåningens stora sal rader av bleka skolynglingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
