Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Ämnes-gymnastiklärare. Av August Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄMNES GYMNASTIKLÄRARE 129
brukar vara ganska svårt att sörja för vid mellanskolorna. Nåväl,
skulle vetskapen om detta förhållande vara tillräckligt för att
göra de unga teologerna vid våra universitet särskilt gymnastiskt
dugliga? Skulle det inte vara mera sannolikt, att en del av dem
sloge sig på gymnastiken som ett biämne, där de utan egentlig
håg skaffade sig så pass kompetens, att de kunde söka en tjänst?
Och på liknande sätt ämne efter ämne. Skulle en sådan
utveckling verkligen vara till båtnad för gymnastiken? Man kan
också tänka sig, att sådana studenter, som hade gymnastik till
huvudintresse, på grund av begränsningen i antalet rena
gymnastiklärartjänster funne sig nödsakade att utan egentlig håg
skaffa sig nödtorftig kompetens i något läroämne därjämte.
Skulle detta vara till båtnad för läroämnena?
Härmed vill jag inte förneka, att en liknande risk i viss mån
alltid föreligger, så snart det är fråga om studier för
lärarkompetens i mer än ett ämne. Men det är just en av fördelarna
med de nuvarande fasta ämneskombinationerna, att de ämnen,
som ingå i en sådan, hava sådant naturligt samband, att den,
som är väl hemmastadd i ett av dem, inte gärna kan alldeles
sakna vissa ganska goda förutsättningar i det eller de andra.
Undantag från denna allmänna regel utgöra i viss mån filosofisk
propedeutik och matematik, vilka båda ämnen författningsenligt
kunna ingå i vissa mera fria kombinationer, det förra för
lektorstjänster, det senare för adjunktstjänster. Erfarenheten visar
emellertid, att dessa mera fria möjligheter så gott som aldrig
anlitas av de myndigheter, som här ha ett ord med i laget,
d. v. s. kollegium, rektor och skolöverstyrelse — i sin mån ett
indicium för att när utvecklingen får gå sin jämna gång utan
att förryckas av verklighetsfrämmande teorier, så söker man
instinktivt efter grupper av sinsemellan samhöriga ämnen. Men
en sådan inre samhörighet har inte gymnastiken med något av
skolans läroämnen. I individuella fall kan den trivas gott
tillsammans med vilket som helst av dessa; men detta beror då inte
på ämnenas egen natur, utan på rent personliga förutsättningar
hos den särskilde läraren — och detta är en alltför variabel storhet
att duga som utgångspunkt för en allmänt genomförd ordning.
Man skulle kunna skilja mellan två olika huvudsystem för
lärarutbildning och lärarkompetens; kanske skulle man kunna
kalla dem det generaliserande och det specialiserande, möjligen
det abstrakta och det konkreta. Det förra svstemet består däri,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
