Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Nyttan av privatsekreterare. Av Eskil Sundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYTTAN AV PRIVATSEKRETERARE 119
bland de ledande arbetarrepresentanterna och ex-ministrarna sakna
varje spår till personlig förmögenhet. Men även om deras inkomst
är knapp, kan man tryggt utgå från, att de icke ensamma sköta
om sin korrespondens. De ha sin hjälpreda, som stolt titulerar sig
sekreterare, även om det blott är en eljest sysslolös nära anhörig,
och tillsammans läsa och besvara de hundratals brev i veckan.
Det är nämligen en egenhet i England, att man skriver brev
och besvarar de brev man får. Det betraktas som en oförlåtlig
oartighet att lämna en respektabel brevskrivare åt sitt öde.
Representanten i underhuset står tack vare den ständiga
brevväxlingen i en oavbruten kontakt med sin valkrets. Han kan
lyssna icke blott till dånet av de stora vågorna under en
politisk storm utan också till det mera stillsamma, men för ett
lyhört öra icke mindre intressanta vågskvalpet på de politiska
vattnen, då ingen hård vind blåser. En engelsman, som
uppnått en ställning av betydelse, blir tack vare medfödd insikt om
behovet av förnuftig individuell arbetsreglering aldrig, som ofta
svensken, en isolerad och skenbart »hög» person, som det är
en nåd att få nalkas och besvära. Han kan kosta på sig att
vara tillgänglig genom sina sekreterares påpassliga förmedling.
Han kan i det fördolda skilja vetet från agnarna och sedan
koncentrera sig på det förstnämnda, medan sekreteraren
förströr sin uppmärksamhet med vad som förefaller att vara mindre
grostarkt. Det kan lätt förstås, att sådana metoder i längden
bidraga till att höja och förädla tankeutbytet. De ledande
personerna dragas icke nedåt av mindervärdiga omsorger. De
kunna slunga in sin hela kraft på det som betyder något. I ett
av nya frågor ständigt surrande samhälle som England är en
sådan arbetshygien mera av nöden än i Sverige. Men nog skulle
vårt offentliga och även enskilda liv vinna på, att vi toge litet
lärdom av det engelska exemplet.
Den engelska privatsekreterareinstitutionen har en annan sida,
som icke bör förbigås. England översvämmas så gott som året
runt av främmande pedagoger, som gå trägen rond i skolor och
läroanstalter för att så småningom söka utröna hemligheten i
det besynnerliga och oöversättliga fenomen som kallas education.
l allmänhet blir kontentan av deras forskningar, att man icke
lär sig särdeles mycket i engelska skolor, men likafullt uppnår
engelsmannen, som var och en fort och lätt konstaterar, en
förmåga att fmna sig tillrätta i ovanliga förhållanden, att styra och
9. Svensk Tidskrift 1927.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
