Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Haag och Genève. Av Åke Hammarskjöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98 ÅKE HAMMARSKJÖLD
är naturligtvis ej platsen att ingå på de tekniska detaljerna
angående rådets och församlingens beslutanderätt i alla dylika fall
och angående de olika verkningarna av beslut fattade med olika
slag av majoritet. För nu föreliggande problems behov räcker
det att konstatera, att i det överväldigande flertalet fall besluten
fattats på sådant sätt, att de faktiskt om än ej rättsligt blivit
exekutoriska. De ha därför även i regel fått ett sådant innehåll
att rådet i förväg haft grundad anledning förmoda att de skulle
komma att efterlevas av den tappande parten . . .
Men just på detta område, där det sluttande plan befinner
sig, som måhända hotar att i allt snabbare tempo rycka
Geneve bort från Haag, rycka rådet i dess verksamhet för
slitande av mellanfolkliga tvister allt längre bort från principen
fred genom rått, där ligger även den enda punkt där Haag och
Geneve mötas i en syntes.
I följeskrivelsen till det utkast till en stadga för Nationernas
förbund, som överste House redan i juli 1918 tillställde president
Wilson,.läser man nämligen bl. a.: »N:o 10 förutsätter inrättandet
av en internationell domstol . . . Tidigare var jag mot en
domstol, men medan jag arbetat ut mitt förslag, har jag kommit till
den uppfattningen att den utgör en oumbärlig del av
organisationen. I sinom tid kan det t. o. m. komma att visa sig att
domstolen är dess kraftigaste del».
Denna tanke faller naturligtvis i och för sig helt inom ramen
för formeln Haag. Redan andra fredskonferensen hade
rekommenderat skapandet av en »domstol för rättsskipning genom
skiljedom»; och alla förslag till ett Nationernas förbund fotade på
principen »fred genom rätt» hade slagit in på samma väg. Men
man hade då tänkt sig uteslutande en domstol med kompetens
att skipa rätt mellan parter som infunno sig inför dess skrank.
Stadgan för Nationernas förbund sådan den kom att träda i
kraft ålade rådet att »utarbeta förslag rörande inrättande av en
fast internationell domstol», och resultatet blev den fasta
domstol, med säte i Haag, som nu är i full verksamhet sedan snart
fem år. Alltjämt enligt förbundsstadgan äger emellertid denna
domstol, vid sidan av sin dömande verksamhet, att »avgiva
utlåtande i varje tvist eller fråga som hänskjutes till densamma
av rådet eller församlingen». Denna bestämmelse går utan tvivel
tillbaka på de engelska och franska utkasten eller betänkandena,
där det heter:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
