Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Haag och Genève. Av Åke Hammarskjöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAAG OCH GENEVE 93
kontinentala förslag med det svenska utkastet — ehuru det
perspektiv tiden skänker nu gör det möjligt att hävda, att det senare
var det stora flertalet överlägset i fråga om framsynthet och
grundlighet. Det kan vara av intresse att något dröja vid det
svenska utkastet av 1919, då det ger en rätt klar bild av
beskaffenheten hos ett Nationernas förbund, utbildat helt och hållet
l enlighet med Bourgeois’ ovan citerade grundsatser.
Utkastets konferens var en diplomatisk konferens för
folkrättens kodifiering. Det förutsatte ett råd, vars enda icke
administrativa uppgift (enligt huvudalternativet) emellertid skulle
vara att i händelse av avtalsbrott från en signatärmakts sida
110-tiliera övriga signatärmakter, och detta var väl närmast en
dömande befogenhet; ett sanktionsförfarande i någon form var
dock jämväl ifrågasatt. Eljest byggde utkastet helt på principerna
om (icke obligatorisk) skiljedom med för parterna bindande
verkan samt om uppskov med krigshandlingar i avvaktan på
resultatet av ett, därest skiljedom ej anlitades, obligatoriskt
undersöknings- och förlikningsförfarande enligt Haagkoiiventionernas
förebild, kompletterad med idéer hämtade från de s. k.
Bryan-traktaterna med deras »krigsmoratorium». Utkastets
begränsning — som kanske var en styrka — låg just däri att det fäste
blicken endast vid symbolen Haag, m. a. o. uteslutande tänkte
sig den framtida organisationen mellan staterna som en
rättsordning med bortseende från politiska element.
Den uppfattning om principen för en internationell
organisation till fredens tryggande, för vilken sedan 1920 namnet Geneve
utgör sinnebilden, är ett resultat av världskriget. I förbundsakten
av 1919 sammanflyta tankeströmningar från vitt skilda håll och
tider, från gångna århundradens Spanien, Frankrike och Polen,
från Suårez, Petrus Duboscus, Podiebrad, Sully, såväl som från
det tjugonde århundradets Holland med dess fredskonferenser.
Men det nya i symbolen Geneve leder sitt ursprung från
världskrigets senaste år och från allt det arbete som då, i anslutning
till en sällsynt enhällig allmän opinion, huvudsakligen i
enskilda kretsar, nedlades på att närmare utbilda tanken »nie
wieder Krieg» — »une paix durable» — »anti-Oorlog» etc. Många
av de sammanslutningar, som ägnade sig åt detta arbete, voro
internationella såtillvida som de innefattade neutrala element,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
