Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteratur - Miljöskildringar. Av Carl Hallendorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 55
så ett särskilt trångmål. Det blir enklast för den, som får boken
slängd till sig och pennan tryckt i handen, ätt enbart yttra sig
berömmande, ty då bli åtminstone de närmast intresserade nöjda. Men
allmänheten, som antages läsa recensionerna för att få ledning bland
böckernas myriader? Jå, den får väl hänvisas att på egen hand och
efter måttet av personlig omdömesförmåga göra allvar av den
Tho-rildska grundsanningen »att taga var sak för vad den är». D. v. s.
skilja på verklig kritik och obligat lovordande.
Av de böcker, vilkas titlar läsas härovan, äro de tre sist anförda
otvivelaktigt av det halvt privata slaget, skrivna av älskvärda
personer för älskvärda vänner och egentligen blott därför publicerade, att
vänkretsen visat sig för stor att på annat sätt kunna nås. De båda
första åter ha mera självständiga anspråk. Det gör ju, att
betraktelsesättet måste i viss mån bli annorlunda. Emellertid ha de
samtliga ett gemensamt drag, ity att deras huvudintresse icke är att
skildra händelser och handlande personer; i alla är det miljön,
levnadsvanorna och åskådningarna samt deras återverkan på den enskilde,
som samlar uppmärksamheten.
Det är väl en konsekvens av vår tids utpräglade förkärlek för den
s. k. kulturhistorien, att miljöskildringar nu synas särskilt populära.
Våra förträffliga museer och pietetspräglade hembygdssamlingar ge
oss ett överflöd av heminteriörer, möbler, husgeråd, verktyg, dräkter
och åkdon. Men hur levde människorna bland alla dessa mobilier?
Hur rörde de sig i dessa klädespersedlar till helg och socken? Och
ej bara detta mera yttre, utan vilka åskådningar och intressen ha
behärskat dem? Hur ha de exempelvis reagerat vid Gustav III:s
omstörtningar och blodiga slut eller vid underrättelserna från det
revolutionära Frankrike och under de Napoleonska krigsåren? Vad
var för dem sådana andliga företeelser som den nyromantiska
reaktionen? Hur har under det sist tilländalupna seklet teknikens
omdaning och demokratiens framträngande förändrat livssynen?
Naturligtvis har ingen av nu behandlade författare uppställt för sig
problem av sådan räckvidd. De ha helt enkelt velat ge begränsade
situationer, självupplevda eller efter de medlevandes berättelser. Den
intresserade kan emellertid hos dem utläsa en hel del till besvarande
av de anförda spörsmålen eller andra av liknande art. Erdmann och
Bränder ha efter brev och andra uppteckningar givit bilder från
Gustav Illis rokoko och Karl Johans uniformsklädda empire, de övriga
citerade författarna ha bragt personliga minnesblad ända från Oskar
I:s dagar till nuets ögonblick. Tillsammans bilda de sålunda en serie,
omspännande ett och ett halvt århundrade av svenskt liv.
Synpunkterna ha givetvis växlat ungefär lika mycket som skildringarnas
föremål, och otvivelaktigt äro berättelserna av växlande värde, även blott
betraktade som miljöskildringar.
Erdmanns bok är en serie efter greve Klas Julius Ekeblads
korrespondens utformade bilder ur hovlivet, snarast ett stycke hovets
skvallerkrönika. Titeln ger en något skev föreställning, ty »1700-talets
Sverige» krymper i hop till sjuttio- och åttiotalens. Icke heller är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
