Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Litteratur - Siljansområdets fäbodbygd. Av Bertil Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
570 LITTERATUR
ernås del betyder detta, att dessa ärvt en ekonomisk organisation,
vilken är som avpassad för deras behov av säsongarbete och som
visat en smidig anpassningsförmåga, påtagligt framträdande i en av
förf. uppvisad, av skogsbruket betingad ökning av hästarna utöver
jordbrukets behov. För jordens del åter betyder det, att parcelleringen
kan fortbestå, kanske ökas, utan att välståndet behöver äventyras. Det
betyder även ett behov av jordmobilisering, som gör det möjligt för den
rörliga befolkningen att få jord, ett behov, som nu i till synes
oförnuftiga former tillgodoses genom den långt drivna ägosplittringen.
Och till slut betyder den i förhållande till jorden övertaliga
befolkning, som alltjämt bindes vid bygden, för jordbruket en visserligen
periodisk tillgång på arbetskraft, människor och hästar, som ej blott
gör det möjligt att komma till rätta med ägosplittringen utan även
skapat de ovanberörda skörderesultaten, som tävla med Skånes — för
den som endast abstrakt jämför skördevärde och arbetsinsats en.
ekonomisk anomali, som borde tävla med ägosplittringen om att
utarma Siljansbygdens befolkning, men för denna befolkning, som
finner användning för sin och sina hästars eljest lediga arbetskraft,
en källa till välstånd och berättigad stolthet.
Utan tvivel är den ekonomiska organisation, som här antytts,
irriterande genom sin irrationalitet och de svårigheter, det erbjuder att.
inordna den i våra vanliga schemata. Och givetvis är
befolkningsanhopningen i viss mening prekär. Den har varit så förr, därför att
det primitiva jordbruket varit så otillförlitligt och kommunikationerna
så dåliga, den är det nu, sedan jordbruksmetoderna och
kommunikationerna förbättrats, i den mån den hopträngda befolkningens existens
och jordens höga avkastning bero av växelverkan med industrien. Vill
man ha Siljansbygden till ett vanligare jordbruksland, måste man
minska befolkningen, öka brukningsdelarna, effektivt sänka jordens
avkastning genom nedbringande av brukningsintensiteten, särskilt
insatsen av arbetskraft, och hänvisa skogsbruket till andra sätt att lösa
sin säsongarbetarfråga — ett resultat, som f. ö. kan komma av sig
självt, om vår nya folkbildning skulle minska särskilt kvinnornas
benägenhet för jordbruksarbetet. Är man ej böjd för sådana utvägar,
måste man låta det bero vid att en särpräglad utveckling skapat en
organisation, som passar för skogsbrukets egenartade förhållanden i
en trakt, där 4/5 av arealen är öde och avlägsen skog, och som skänkt
bygden ett förut aldrig uppnått välstånd. Naturligtvis är det
åtskilligt, som behöver rättas till, ej minst i jordbesittningsförhållandena.
Men det borde dock vara tydligt, att plåstrandet med så ömtåliga
och invecklade förhållanden fordrar en djupgående insikt i deras
innebörd och respekt för denna, mer än likformighets- och
schema-tiseringslust. Och det är ingen överdrift att påstå, att man i bygden ej
är övertygad om att dylika förutsättningar alltid funnits vid
statsmyndigheternas beslut om denna landsändas angelägenheter.
Bertil Boethius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
