Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Teaterlivet i Finland. Av Yrjö Hirn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
516 YRJÖ HIRN
iscensättning, rollanalys och teaterhistoria. När man vid dessa
kurser hade annonserat föreläsningar i skådespelskonstens historia,
uppvaktades talaren av åhörarna, som bådo honom hellre
behandla något annat, mindre välbekant ämne, »då de ju alla ägde
sin Mantzius».
Den verksamhet arbetarteatrarnas förbund utövar har blivit så
uppskattad av statsmakten, att förbundet, i likhet med de borgerliga
teatrarnes förening, åtnjuter ett årligt statsunderstöd om 50,000
fmk. Härmed understödjas naturligtvis medelbart även de teatrar,
som av förbundet mottaga anvisningar, lärdomar och väckelser.
Men detta är endast en ringa del av det såväl moraliska som
ekonomiska bistånd, med vilket staten befrämjar arbetarklassens
dramatiska strävanden. Av den summa, som årligen användes för
subventionering av landets teatrar, fördelas inemot en fjärdedel
i form av årliga understöd åt arbetarteatrarna, av vilka den
största, den i Tammerfors, uppbär 80,000 fmk om året, den i
Wiborg 25,000, de i Helsingfors, Åbo, Björneborg, Uleåborg och
Kuopio 15,000, samt nio andra teatrar 10,000 var.
Sammanlagt erhålla arbetarteatrarna sålunda 270,000 fmk om året.
Jag sade att detta svarade mot ungefär fjärdedelen av det årliga
teateranslaget. I själva verket uppgår teaterbudgeten till 1,200,000
fmk1, varav den finska nationalteatern lyfter 300,000, den svenska
nationalteatern 150,000, den finskspråkiga folkteatern i
Helsingfors 120,000 samt nio borgerliga landsortsteatrar belopp som
variera mellan 85,000 och 15,000.2 I och för sig kunna dessa
understöd té sig nog så stora, men deras verkningar neutraliseras
av nöjesskatten — uppgående till högre belopp än
statsunderstöden — som naturligtvis menligt inverkar på publikfrekvensen
vid teatrarna. Man vågar emellertid hoppas att denna av
nödtiderna föranledda skattebörda i en snar framtid skall avlyftas,
och att teatrarna det oaktat skola få uppbära samma understöd
som hittills.
Av dessa sifferuppgifter framgår det att regeringen i Finland
har visat sig väl medveten om sina skyldigheter gentemot den
dramatiska konsten. Men icke nog med att man utdelar
penningeunderstöd åt teatrarna och att man årligen bortgiver några
1 I denna summa är icke inberäknat det understöd, som årligen utbetalas åt
Operan.
2 Det bör nämnas att såväl borgerliga som socialdemokratiska teatrar på
många orter åtnjuta årliga understöd av kommunerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
