Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 1 nov. 1926 - Den akademiska undervisningen - Mexikansk politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 489
som vilja göra sin tjänst till ett otium cum dignitate. Kommer en
reform till stånd, så torde det vara relativt lätt att upprätthålla eller
förbättra undervisningens nuvarande effektivitet. Värre blir det att
skapa garantier för att de ökade möjligheter för vetenskaplig
produktion, som en reform av universitetens och högskolornas
undervisningsmetoder måste medföra, också bliva tillbörligen begagnade.
Ett problem, som vid en kommande högskolereform också kräver
sin lösning, är frågan om den mera propedeutiska undervisningens
organisation. Den handhaves nu av professorer och docenter, ej
sällan utan större entusiasm och utan större pedagogisk skicklighet.
Under senare tid har emellertid denna undervisning blivit alltmera
krävande och betydelsefull — såväl på grund av det vetenskapliga
arbetets skärpta krav som på grund av studenternas försämrade
förutsättningar för vetenskapligt arbete. Den ökade tillströmningen
till universiteten, som mera vittnar om ökad trängsel på
arbetsmarknaden än om starkare intellektuella intressen, har lika litet som de
senaste läroverksreformerna kunnat förbättra kunskapsnivån bland
våra högskolestudenter. Fråga är, om den nödvändiga propedeutiska
undervisningen inom alla fakulteter och fackhögskolor kan drivas med
tillbörlig energi av dem, som samtidigt skola ägna sitt liv åt de alltid
krävande vetenskapliga uppgifterna. Man vågar kanske till sist uttala
den förhoppningen, att en kommande universitets- och högskolereform
icke kommer att företagas i uniformitetens tecken utan att tillbörlig
hänsyn tages till de olika studieriktningarnas olika villkor och behov.
Frågan om den akademiska undervisningens rationella
organisation är så trängande och så betydelsefull, att den snart nog måste
upptagas till grundlig prövning. I det sammanhanget kan man icke
heller förbigå frågan, i vad mån de avgiftsbelagda extraföreläsningarna
fylla ett legitimt behov. Innan en sådan prövning kunnat ske,
torde det icke vara lämpligt att till nya professurer utsträcka ett
system, som hittills haft sin hemvist inom den juridiska fakulteten.
Mexiko befinner sig sedan år 1911 i en tämligen
permanent politisk kris. Det året drog sig den gamle
presidenten Diaz tillbaka efter en över trettioårig regeringstid, och
därmed slutade Mexikos ancien régime.
Diaz-tiden prisas såväl av utländska företagare som av de
besittande klasserna i landet enstämmigt såsom den gamla goda tiden.
De förra åtnjöto därunder en privilegierad ställning med ringa eller
ingen beskattning. De senare tryggades av en fast och energisk
ordningsmakt i upprätthållandet och bevarandet av sina sekelgamla
rättigheter i landet. Mexikos yttre ställning var lugn och respekterad,
dess förvaltning i gott stånd, dess statsfinanser sunda. Kritiken mot
Diaz-regimen har emellertid med bestämdhet gjort gällande, att allt
detta uppnåtts till priset av ett oförsvarligt undertryckande av de
bredare lagren, särskilt den fattiga indianska och halvindianska
befolkningsgrupp av förpaktare och småbrukare, som utgör
huvudmas-37. Svensk Tidskrift 1926.
Mexikansk
politik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
