Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Dagens frågor 1 nov. 1926 - Nyckeln till Bottenhavet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR
Stockholm den l nov. 1926.
Inom politiken är skendöden ett tämligen vanligt
fenomen. Så finna vi nu, att Ålandsfrågan, som man i
vårt fridsälla land trodde vara saligen begravd för oöverskådliga tider
framåt, har återuppstått med livets och aktualitetens alla färger.
I en not av den 5 maj detta år antog finländska regeringen ett ryskt
förslag om inledande av underhandlingar för avslutande av ett s. k.
non-aggressionsfördrag. Vissa villkor uppställdes dock, bl. a. att det
blivande fördraget ej finge komma i konflikt med Finlands
förpliktelser enligt konventionen om Ålands neutralisering av den 20 oktober
1921. Härtill har sovjetregeringen i en not av den 10 juli svarat att
den är beredd att diskutera Ålandsfrågan z hela dess vidd samt att
rörande denna fråga avsluta ett specialfördrag på vissa närmare
angivna villkor.
Intervjuad av Hufvudstadsbladet, har finländske utrikesministern
Setälä förklarat, att Finland är bundet av neutraliseringskonventionen
och endast kan handla i samförstånd med dess nio övriga
signatär-makter. Ministern kunde icke förstå, vilken orsak ryssarna hade att
i sak motsätta sig neutraliseringen, även om de icke deltagit i
konventionens avfattning. I ett muntligt svar i augusti till ryske
ministern i Helsingfors torde minister Setälä ha anfört ungefär
detsamma. Detta är allt som nått offentligheten. Vart ryssarna önska
komma genom underhandlingar om Ålandsfrågan »i hela dess vidd»
framgår ej av notväxlingen. Men under ett samtal, som danska
Politikens Moskva-korrespondent haft med avdelningschefen i ryska
utrikeskommissariatets avdelning för baltiska angelägenheter,
Loga-novski, har denne yttrat bl. a. att Ålandsfrågan rörde endast
Finland och Ryssland, varför Rådsunionen aldrig kunde godkänna
konventionen av 1921. Tillspord om Ryssland gjorde anspråk på Åland,
hade Loganovski ej svarat, men däremot betonat att Sovjet vore
redo till underhandlingar med Finland, men önskade utesluta alla
andra makter från dessa. Angående Sverige medgav dock
Loganovski, att detta »i viss mån och på visst sätt» vore intresserat, men
på vad sätt kunde han ej yttra sig om. Rådsunionens intresse
vore av militär-strategisk, icke av imperialistisk-nationell natur. —
Finland kan, såsom från finländskt håll betonats, diskutera frågan
endast på grundvalen av 1921 års konvention, av vilken Finland är
bundet. Antingen skall Ryssland ansluta sig till denna eller kommer
det tydligen att se alla försök till överenskommelse stranda. Då
det förra alternativet redan av prestigehänsyn torde vara uteslutet,
36. Svensk Tidskrift 1926.
Nyckeln till
Bottehavet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
