Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Litteratur - Ett svenskt verk om lantbruket genom tiderna. Av Curt Rohtlieb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR 471
växter och vad i övrigt hör till interiören skola skildras, är
författarens kompilatoriska metoder synnerligen givande. Med säker hand
meddelas ett representativt urval av uppgifter från olika tider orn
lantbrukets teknik. Natur och klimat bilda därvid den enande
stommen; givetvis ankommer det på läsaren att supplera de knappa
antydningarna härom. Författaren försäkrar i förordet sig vilja
redogöra för utvecklingens sammanhang i olika länder, men trots många
intressanta påpekanden blir resultatet ofta nog mera en följd av
notiser än en organisk utveckling. Över grannländernas
jordbrukshistoria finnas arbeten, som i fråga orn problemställning och plan
hade kunnat tjäna till förebild — över Norges exempelvis Oskar
Johnsens verk »Norges bönder» — men som ej blivit använda. Ämnet
har däri grupperats kring en ledande tanke: bondeklassens växlande
ställning och livsvillkor genom tiderna. Juhlin-Dannfelt har
framför allt bemödat sig att ej glömma bort något, som har med
lantbruk att göra. Man finner avbildningar av en nordisk gästabudssal
och Pompeji ruiner, uppgifter om silkesodlingen, tobak, bomull och
sydfrukter, om beskattningen under Karl den store, jakträtt och
havsfiske i ett flertal länder m. m. De höra snarare till
specialundersökningar om mytologi, beskattningsväsen o. s. v. och kunna knappast
ses ur lantbrukets synvinkel utan att arbetets omfattning
mångdubblas. Även om författaren, som man gärna tror, städse har klart för
sig den röda tråden, torde detta för läsaren stundom vara ganska
svårt. I stället må villigt erkännas, att ett så mångsidigt och
omfattande verk ej kan uppletas inom grannländernas litteratur och kanske
ej heller inom andra länders.
Självständigast rör sig författaren tydligen när det gäller
skandinaviska förhållanden. Översikten över frihetstidens
lantbruksvetenskapliga forskning förtjänar särskilt erkännande, ehuru det rika ämnet
långt ifrån uttömts. Den idérike och mångfrestande Fischerström
exempelvis nämnes blott i förbigående och på tal om fiske, ehuru
hans betydelsefullaste verksamhet faller inom lantbruket.
Styvmoderligt har även det danska hedsällskapets märkliga
verksamhet behandlats. Man får blott några fragmentariska uppgifter
men ingen redogörelse för de banbrytande metoderna eller de
nyttig-giorda arealerna. Det ligger emellertid i sakens natur, att, då
lantbrukets tekniska medel under olika tider ej äro sins emellan
jämförliga, en fast problemställning, såsom i fråga om de samhälleliga
och ekonomiska förutsättningarna, är svårare att fullfölja. Vissa
problem, t. ex. metoderna för djur- och växtförädling, hade möjligen
blivit översiktligare, om de behandlats i ett sammanhang, men
författaren har valt att uppdela framställningen på skilda länder och
tider, varigenom bilden måhända vunnit i rikedom.
I fråga slutligen om resultatet av lantbruket under olika tider,
lantbrukets produktivitet och nivå, blir en deskriptiv eller
resonerande framställning föga givande. Konsten att ur ett vidsträckt, men
osäkert och fragmentariskt material av data och fakta om odlad areal,
skörd, husdjursbestånd m. m. under olika tider söka fram jämför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
