Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Den brittiska generalstrejkens lärdom. Av Eskil Sundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448 ESKIL SUNDSTRÖM
partiets enda dagliga pressorgan, Daily Herald, har sålunda
efter strejken upplevt ett redaktörsskifte som innebär att de
fackliga problemen skjutas i förgrunden. I den mån detta sker,
fördröjes den dag, som de moderata politiska arbetarledarna
drömt om, då arbetarpartiet övertar rollen som ett samlande
vänsterparti utan klassmärke.
Men detta är spekulationer, som må tillmätas eller frånkännas
betydelse. Vad som står fastslaget som en obestridlig slutsats
av den brittiska generalstrejkens lärdomar är att en
generalstrejk eller, om man så vill kalla den, en storstrejk av den
omfattning som Storbritannien genomgick i maj i år, genomförd
i förlitande på de korslagda armarnas makt, i våra dagar är på
förhand dömd att misslyckas. Mr Glasgow har klart fog för
sitt påstående, att ett modernt utrustat samhälle tack vare
tillgängliga transportresurser utan större svårighet kan tillgodose
en befolknings nödvändiga behov under en kortvarig krisperiod.
Mr Lloyd George fastslår i sitt företal i överensstämmelse
därmed, att erfarenheterna i maj 1926 i Storbritannien »grundlagt
en ny sanning i politisk filosofi». Detta är så uppenbart, att
ingen kan blunda för det. Mr MacDonald har långt före detta
förklarat sig som öppen fiende till strejkmetoden. Mr Philip
Snowden talade, medan generalstrejken ännu satte fart på
livsandarna, om strejken som ett barbariskt och förlegat stridsmedel.
De som stå i spetsen för fackföreningarna kunna icke lika
ogenerat taga bladet från munnen, även om de lika klart som
de politiska ledarna se vad som inträffat. Strejken är icke
längre någon genväg till socialt välstånd. Generalstrejkens udd
är fullständigt bruten genom samhällets ökade motståndskraft.
Balansen mellan arbetsgivare och arbetare måste sökas på andra
vägar. Detta är en socialpsykologisk miljöförändring värd att
notera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
