Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Den brittiska generalstrejkens lärdom. Av Eskil Sundström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN BRITTISKA GENERALSTREJKENS LÄRDOM 441
icke uttömda. Jag avstår från att yttra mig därom. Men säkert
är, att det engelska proletariatet — för att begagna den
traditionella terminologien — under generalstrejkens dagar framstod
som en här av bågskyttar i kamp mot nutida kulsprutetrupper.
I detta sammanhang må det vara berättigat att i minnet
återkalla vissa huvudomständigheter som belysa generalstrejkens
utgångsläge. I juli 1925 hotade som bekant en allmän
kolkonflikt att utbryta, och fackföreningsrörelsens högsta råd lät förstå,
att kolgruvearbetarna kunde räkna på rörelsens aktiva
sympatistöd. Mer än fyra år hade gått sedan »den svarta fredagen»,
då »trippelalliansen» föll sönder och samman och gruvarbetarna
lämnades åt sitt öde. Fackföreningsrörelsen hade hunnit att
återhämta sig efter den smälek, som detta nederlag utan strid
efterlämnade. Verkan av generalstrejkshotet syntes överträffa
alla förväntningar. Premierministern lät kungöra, att en stor
kommission skulle tillsättas för att utröna kolindustriens läge och
under tiden skulle staten betala subsidier till industrien för att
möjliggöra bibehållandet av gällande löner. Intet tvivel kan
finnas om, att icke fröet till kommande sorger i den stunden
såddes. När kommissionen nio månader senare framlade sitt
utlåtande, beslöt regeringen att oförändrat upptaga det som sitt
program för kolindustriens reorganisation, förutsatt att närmast
berörda parter också godtoge förslagen. Regeringens beslut
förklaras måhända till en del av att utlåtandet kostat staten över
400 millioner kronor utgivna i form av subsidier.
I elfte timmen vägrade parterna. Av Mr Glasgow’s bok
framgår, att regeringen i avvaktan på utredningen icke suttit
overksam. Ett hot innebärande generalstrejk hade uttalats. Två
alternativ förelågo. Det ena var att kolkommissionen (som bekant
icke den första efter kriget!) skulle lyckas göra slut på
missämjan inom kolindustrien genom ett förslag som på en gång
garanterade arbetarna fordrade löner och gruvägarna tillfredsställande
vinster. Med andra ord — ett mirakel! Det andra alternativet
var en upprepning i maj 1926 av 1925 års hot om generalstrejk
och sannolikt dess verkställighet.
Här bör erinras om att generalstrejken icke var en ny tanke.
Den hade, som Mr Lloyd George, vilken skrivit ett företal till
Mr Glasgow’s bok, framhåller, under åratal legat och grott. Mr
Lloyd George hade som premierminister under koalitionsregimen
i medvetande om faran tagit första steget till bildande av en
34. Svensk Tidskrift 1926.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
