Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 27 sept. 1926 - De frisinnade vid skiljovägen - Tullfrågan i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398 DAGENS FRÅGOR
första gången har en frisinnad regering trätt till i öppen konflikt
med socialdemokratien. För första gången har också den
förbudsfrisinnade flygeln fått den ledande ställningen i en svensk ministär.
Skola de frisinnade då kunna behålla makten sedan de fått
regeringsmakten? De obekanta faktorerna äro för många för att frågan
med någon säkerhet ännu skulle kunna besvaras. Regeringens
livslängd är tydligen väsentligen beroende på dess förmåga att tåla
parlamentariska nederlag. Dess makt är kanske däremot mera beroende
på dess brist på dylikt tålamod. Viljan till liv torde under sådana
förhållanden bliva en farlig fiende till ministärens vilja till makt.
Säkert är i varje fall, att ministären lätt skulle kunna bliva en
maktlös Ane den gamle — vill den blott offra tillräckligt många av
sina barn. När som helst kunna givetvis de stora ytterpartierna
enas om ett rent avslag å regeringens propositioner, och frestelsen
härtill blir så mycket större, ju mindre deciderad regeringen är
i sin allmänna politik, ju mindre pålitlig den är i sin samverkan
med partierna till höger eller till vänster. Ur dessa synpunkter
borde det vara frestande för regeringen att skrinlägga alla
planer på att regera med en hoppande majoritet, en majoritet bildad
från fall till fall. En sådan taktik skulle helt visst leda regeringen
från nederlag till nederlag. Den taburetthungriga svenska
ministersocialismen torde icke vara benägen att sälja sina tjänster i en mera
regelbunden samverkan till anständigt pris, till ett pris, som en
borgerlig regering kan betala. Det synes under sådana förhållanden
vara rimligt, att regeringen sökte etablera en mera fast och
kontinuerlig samverkan med övriga borgerliga partier. De frisinnade stå
vid skiljovägen. De ha att själva träffa sitt val, men det valet kan
icke vara likgiltigt för dem, som tänka något och vilja något i svensk
politik.
Helsingfors i sept. 1926.
Betingelserna i Finland ha varit just sådana som man
kan vänta för en utveckling i protektionistisk riktning.
Landet har upplevat en krigstid med avspärrning och ransonering och
har vunnit nationell självständighet. Behövs det mera för att ropen
på »nationell självförsörjning» skola bliva höga? Ur en synpunkt
rymmer slagordet »självförsörjning», protektionismens behändiga
omskrivning för »självhushållning», en sanning; Finland hade faktiskt
före 1918 en försörjare eller rättare sagt en mjölkko i Ryssland och
har fått lov att söka sig nya, betydligt mera svårtillfredsställda
marknader. Det är vidare förklarligt om ett land med avseende på
spannmålsbehovets täckande icke vill ställa sig i beroende av den enda
makt, med vilken det överhuvud kan tänkas komma i väpnad
konflikt.
Utom av dessa synpunkter — och kanske i än högre grad — har
utvecklingen av tullpolitiken i Finland varit bestämd av den hårda
nödvändigheten. Statsfinanserna, vilkas skick också varit beroende av
kriget och självständigheten, ha krävt ökad beskattning på alla håll,
Tullfrågan
i Finland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
