Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 15 juni 1926 - »Världsrevolutionens vapensmedja»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DAGENS FRÅGOR 343
Hans personliga mentalitet står det ryska psyket nära, och detta
möjliggör för honom att iakttaga samt på ett enkelt och levande sätt
återgiva talrika belysande interiörer, vilka eljest gå flertalet även
mycket sakkunniga Rysslandsskildrare förbi.
Brusewitz’ bok börjar med en skildring av kommunistpartiets
organisation, dess diktatur, upplysnings- och propagandamonopol
samt av Lenin-kulten och världsfrälsningsimperialismen. Detta
kompletteras med en redogörelse för den — i jämförelse med
partiorganisationen tämligen betydelselösa — egentliga »författningen», d. v. s.
rådssystemet. Därefter ägnas några kapitel åt bönderna och
jordpolitiken, några åt industriarbetarna, ett åt den forna borgarklassens
öde, och slutligen följa studier över handels- och finanspolitiken samt
den kollektivistiska idéens genomförande överhuvud.
Emellertid giver Brusewitz’ bok även åtskilligt stoff för kritik. I
främsta rummet kan man svårligen undgå att ställa sig skeptisk mot
den tämligen genomgående tillfredsställelse, som författaren dels själv
synes erfara över förhållandena, dels i allmänhet konstaterar hos sina
interlokutörer ur olika samhällslager. Hand i hand härmed går en
tendens till underskattning av sovjet-politikens inre svårigheter, särskilt
på det ekonomiska området. Framförallt torde författaren se allt
för optimistiskt på förhållandet mellan sovjetmakten och bönderna.
Han har visserligen — i motsats till många ensidiga »industrialister» —
fullt klart för sig bondepolitikens avgörande betydelse för
kommunismens och Rysslands framtid. Han synes emellertid anse, att
kommunistregeringen både hittills innehaft och alltjämt har goda utsikter
att för framtiden få behålla ledningen på jordbrukspolitikens
område. Detta är visserligen ett mycket svårbedömt gebit.
Författarens uppfattning torde emellertid i denna punkt vara felaktig: det
är svårt att i kommunistpartiets hittills följda jordpolitik se annat
än en serie tvungna eftergifter, vilkas slutliga konsekvenser peka långt
utöver det kommunistiska systemets trånga ram. Privatkapitalets
renässans synes av allt att döma i främsta rummet komma att inträda
via jordbruk och bönder.
Ej heller synes författaren tillräckligt hava uppmärksammat den
stora fara för det kommunistiska systemet, som ligger i de höga
varupriserna på den monopolskyddade hemmamarknaden med därav
följande tvång till ekonomisk isolering från världsmarknaden — så
vida man ej vill medgiva det kommunistiska industrisystemets
bankrutt och låta världsekonomiens havsvågor vältra in över denna lilla
grönskande framtidsö.
Den världsrevolutionära verksamhet, som utgår från Moskva,
har emellertid även en yttre aspekt. Brusewitz’ bok har
koncentrerat sig på problemets inre, ryska sida. Ett allsidigt bedömande blir
emellertid först då möjligt, när man även tar i betraktande striden
på den yttre världsrevolutionära fronten i Väst-Europa, i Amerika,
i Asien. Intensiteten i denna strid är otvivelaktigt i avtagande, men
å andra sidan framträder en allt tydligare tendens att låta de
»världsrevolutionära» målen sammanfalla med den traditionella ryska ut-
25. Svensk Tidskrift 1926.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
