Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Pingstväckelsen och Sveriges religiösa folkrörelser. Av E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PINGSTVÄCKELSEN OCH SVERIGES RELIGIÖSA FOLKRÖRELSER 303
tellektuella art som de själva. Och hans överlägsna begåvning
gör honom ej till främlingen gentemot dem, men väl till
härskaren, för vilken de ha på en gång vördnad och tillgivenhet. Jag
har emellertid inte hört någon kunna gripa den säregna
samlingen i pingsttemplet vid Sveavägen så som en norrman kunde.
Det var inte Barratt, utan en bredare, för att ej säga rent ut
tjockare gestalt. Hans röst var oodlad, men mycket mänsklig.
Han talade en svensk-norsk rotvälska, så genomförd och
idealisk i sin tarvlighet, att den faktiskt verkade som fulländad konst.
Innehållet var föga anmärkningsvärt. Men för varje klumpig
och ändå stiliserad vändning i talet, vid varje bultning med ett
grovt fanatiskt uttryck gick det genom församlingen en våg av
tacksägelsesuckar och hallelujarop. Och efter ett sådant föredrag
bryter strömmen av tungotal ut. Det är de typiska vokalrika
ramsorna. Ibland framsägas de — och tolkas även — såsom
på måfå; ibland frambäras de med en besjälad röst, med en
diktion, genomandad av en stark övertygelse om att vederbörande
verkligen har något underbart att säga.
Då och då under årens lopp har jag besökt pingstmöten här
i Stockholm, och ofta nog tar jag i betraktande de skaror, som
strömma in och ut ur huvudlokalen vid Sveavägen. Typstudiet
har varit ganska givande. Föremålen för dessa iakttagelser ha
ju varit både medlemmar och utomstående åhörare. Detta
betyder jämförelsevis föga, ty i stor omfattning höra bägge
kategorierna till samma sociala och mentala grupper.
Kvinnorna äro i regel mera intresseväckande än männen. De
meddela nog åt samlingen dess mest karakteristiska drag. Vi
möta dem i skilda åldrar. Deras samhällsställning är däremot
ganska enhetlig: de tillhöra underklassen — naturligtvis med
vissa undantag, som särskilt kunna räknas till mellanklassen.
En ganska stor del utgöres av unga tjänarinnor, »hemmaflickor»
och fabriksarbetarskor av genomsnittlig typ. De äro friska och
rörliga, ha föga av fanatism eller hysteri avtecknat i sina drag;
de äro väl klädda; de avhålla sig tydligen från de mera
outrerade modeformerna, men de sträva efter en god hållning och
anpassa sig i stort sett efter denna världens skick.
Sjuksköterskedräkten har relativt talrika bärare; någon gång ser man
Rödakors-bindeln fogad till den dräkten. Affärsidkerskan,
butiksbiträdet, kontorsfröken och lärarinnan saknas inte. Stundom kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
