Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Nationernas förbund och minoritetsskyddet. Av Fredrik Johannesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATIONERNAS FÖRBUND OCH MINORITETSSKYDDET 293
generalsekretariatet upprättat en särskild »sektion för
administrerade områden och minoriteter». Beträffande proceduren vid
utövandet av kontrollen antog rådet den 22 oktober 1920 ett av
Tittoni utarbetat förslag. Däri fastslogs, alt rådsmedlemmarnas
initiativrätt icke uteslöt en rätt för minoriteterna själva eller för
stater, som ej voro representerade i rådet, att till förbundets
kännedom meddela en kränkning eller fara för kränkning av
minoritetsskyddet. Dylika framställningar skulle av
generalsekreteraren utan kommentarer delgivas såväl samtliga
rådsmedlemmar som övriga medlemmar av förbundet, varvid den
anklagade staten, om den tillhörde förbundet, skulle få tillfälle
att bemöta klagomålen. Rådets skyldighet alt behandla saken
inträdde alltjäml först i det fall, atl en rådsmedlem fäsle
uppmärksamheten på densamma. Några dagar senare, den 25
oktober 1920, anlog rådet en resolution, enligl vilken rådels
pre-sidenl och två av honom i varje särskilt fall utsedda medlemmar
skulle undersöka varje framslällning rörande tillämpandet av
minoritetstraktaterna.
Framför andra har Polen med slöd av Tjeckoslovakien
an-gripil proceduren. I anledning av kritik från dessa staler
medgav rådel den 27 juni 1921, alt varje prival framslällning rörande
minorilelsskydd först skulle meddelas den inlresserade slalen,
som — med undanlag för ulomordenlliga och brådskande fall —
ägde lillfälle all inom viss lid ingå på bemötande, innan frågan
överlämnades lill rådel. Den 5 december samma år beslöls
även, all generalsekreleraren skulle äga räll all avvisa varje
prival minorilelspelilion, som
1) icke avsåg del Iraklalsenliga beskyddandel av minorileler,
2) innehöll begäran om brylande av de slalliga banden mellan
minorilelen och vederbörande stat,
3) härrörde från en anonym eller ofullständigl angiven källa
eller
4) var avfallad i våldsamma ordalag.
Polska regeringen angrep ånyo proceduren i framslällningar
lill rådel 1923. Minorilelsavlalen vore undanlagslagar och borde
lolkas reslriklivl. Minorilelernas räll all själva anföra klagomål
saml den kollekliva och aulomaliska granskningen av
inkommande pelilioner genom Iremannakommillén ansågs slrida mol
fördragens beslämmelse, all ell inilialiv i frågor om
minorilelsskydd endasl kunde ske av en enskild rådsmedlem och på hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
