Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Från Londons konstvärld. Av Tancred Borenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄN LONDONS KONSTVÄRLD 231
svår att en del av den nya bron med nödvändighet måste
avspärras för trafik! Problemet är, såsom redan av detta lilla
exempel framgår, ytterligt komplicerat i olika riktningar, och det synes
föga troligt att stadsmyndigheterna under sådant förhållande skola
fortsätta på den inslagna vägen. Åtminstone måste man hoppas,
att ytterligare granskning och beredning av frågan skall föregå
all vidare aktion, och ernås detta resultat, har det utan tvivel
åvägabragts av den igångsatta presskampanjen.
Den byggnad, vari det ovan diskuterade, olyckliga beslutet
fattats, hör annars till Londons mera lyckade nyare
byggnadsverk. Uppfört enligt ritningar av Ralph Knott blev det
färdigt år 1922 och intager en dominerande plats å den södra
flodstranden, vilken i övrigt icke har mycket av arkitektoniskt
intresse att erbjuda. Arkitekten har opererat med enkla, lugnt
samlade massor i en modifierat klassicistisk stil — »English
Renaissance» — och har särskilt ernått en vacker effekt genom
kontrasten mellan väggarnas ljust gråbruna Portland Stone och
det röda tegeltaket, vilket utgör en länk med 1700-talets
byggnadstraditioner i detta grannskap, sådana de komma till synes
t. ex. i Canalettos och Scotts topografiska vyer av London.
Tornbyggnaden är dock alldeles för liten i förhållande till det övriga,
och vad det inre av byggnaden beträffar, har London County
Councils stora, gediget utstyrda sessionssal i akustiskt hänseende
tyvärr visat sig vara alldeles undermålig.
För övrigt pågår byggnadsverksamheten i London på många
håll som bäst med feberaktig intensitet, och många av
världsstadens mest karakteristiska och bekanta landmarks hava
antingen försvunnit eller till oigenkännlighet ändrat fysionomi. Vid
Piccadilly där Devonshire House — så oansenligt till det yttre
och så praktfullt till det inre — låg i förnäm tillbakadragenhet
med den härliga utsikten över Green Park å ena sidan samt
vidsträckta trädgårdsanläggningar å den andra, där resa sig nu tre
väldiga affärs- och hotellpalats. Det närmare Piccadilly belägna
gör snarast intrycket av en ofullgången amerikansk skyskrapa,
och ingen av de nya byggnaderna kan sägas utgöra någon
vinning för Londons arkitektoniska fysionomi. Carlton Club vid
Pall Mall, länge en av Londons arkitektoniska kuriositeter, med
sin fasad kopierad efter Sansovinos biblioteksbyggnad i Venedig
men med kolonner av polerad granit, har fått en tråkig ny fasad
i Portland Stone. Foundling Hospital i Bloomsbury, en sjutton-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
