Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Ekonomi och världsfred. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMI OCH VÄRLDSFRED
AV PROFESSOR ELI F. HECKSCHER
Det finns en hel skog av journalister och författare som
knappast kan syssla med internationella problem utan
antydningar eller påståenden om de ekonomiska väldigheter som stå
bakom motsatserna mellan länderna. Man kan ej vara nog
kritisk mot detta slags litteratur, ty en sådan tendens motsvarar
ej som regel i någon högre grad verkligheten. De flesta
motsatser mellan staternas regeringar gälla makt, nationalitet, språk
o. s. v., icke ekonomi, och man har antagligen som regel skäl
att i första rummet fråga sig, om det som möter icke är
politiska strider, rent av med sekelgamla rötter.
Men visserligen är verkligheten ingalunda uttömd därmed.
Till dessa maktmotsatser anknyter sig också en stor mängd
ekonomiska element. Ofta inskränka sig emellertid dessa
element till rent subjektiva faktorer, nämligen ett mer eller mindre
omedvetet behov att söka materiella grunder för hat, avund,
fruktan eller misstänksamhet mellan regeringarna eller folken;
och det senare är då verkligheten, de ekonomiska motsatserna
blott ett återsken därav. I kanske lika många fall är ekonomien
visserligen på sitt sätt en äkta orsak till motsatserna, men icke
den ekonomiska verkligheten utan föreställningen om denna
verklighet, och den föreställningen kan vara vida skild från
ekonomiska realiteter. Ett slags mellanform mellan verklig ekonomi
och ekonomiska fantasier utgör åter privatekonomiens inflytande
på statslivet, ty fullt riktigt uppfattade privatekonomiska intressen
komma då att med orätt uppfattas som nationalekonomiska eller
samhälleliga intressen. Och denna mellanform tar sig till sist ofta
särskilt försåtliga former, när det »privatekonomiska» intresset
är ett statens fiskaliska intresse, sålunda något som behandlas
efter sin inverkan på statskassan, i stället för med hänsyn till
sin betydelse för samhällets ekonomi som helhet. Av detta
sistnämnda skäl ligger en särskild fara för folkens enighet i
en vittgående socialisering, som skulle komma att ställa mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
